Degerö gård (Laajasalo)

Degerö Gård och äldre Degeröby tomtmark ligger på Karpiselkä västra strand, på sydvästra kanten av Elsankallio, på ömse sidor om Mankelstigen. Terrängen runt Mangelstigen ligger delvis på 1800-talet och början av 1900-talet uppförd gårds- och herrgårdens parkliknande gårdsområde, delvis välskött lundskog.

Byn Degeröby har fått sitt namn från en ö vars definitionsdel beträffar stor. I Helsingfors herrgårds och fogdskaps räkenskapsbok för åren 1555–1556 har i byn antecknats tre bönder (Jakob Hendriksson, Anders Persson, Per Ersson), men enligt jordboken 1556 skulle byn ha sex bönder samt en änka Birgitta.

I slutet av 1550-talet tycktes det finnas sex bönder (1558) I Degeröby 1540 fanns det fyra bönder (Niels Nielsson, Hans Halvarsson, Mats Persson, Anders Persson) som sammanlagt betalade fullskatt. Byns bönder finns undantagsvis upptagna under Santahamn i 1548 års skatteförteckning för kyrkoinnehavaren i Helsingfors. 1540 har de nämnda bönderna registrerats i Degeröby fram till 1553.

Förutom dessa finns det två änkor) och skattetalet 1 1/2, men fram till 1563 sjönk antalet bönder till fyra, vilket gårdsantalet påverkar fram till det stabiliserade 1700-talet. Från Degerötrakten känner man även till Turholma trailsgård på 1550-talet. Yter Degerö eller Jollas dyker upp i källor 1586, då den senast eventuellt befintliga gruppbyn har upplösts till enskilda hus.

Degerö herrgård uppstod 1648 då sjötullinspektör Augustin Larsson Svanström bildade den från tre inköpslokaliteter. Degerö herrgård åtnjöt strålfrihet fr.o.m. 1675. På kartan från 1640-talet på Degerö Gårds plats är Mellan dägerö, Öfver dägerö ligger på platsen för Degerö Uppbys och Yter dägerö i Jollas.

Degerö gård är markerad på sockenkartan från 1749, men den äldsta exakta kartan är storskifteskarta från 1777 till 1794. Då har Degerö säteri dominerats av baron Carl Adam Armfelt och på klippans sydvästra sida har tio byggnader märkts ut och en väg som leder till herrgården norrifrån. Efter Armfelts död 1798 såldes och delades Degerö i fyra delar, av vilka stamgården Holmgård sedermera blev Degerö herrgård.

Degerö herrgård ligger numera på samma plats som på 1700-talet. Den 1818 färdigställda huvudbyggnaden är fortfarande i bruk. Också på norra sidan av herrgården, närmare klippan i slutet av 1700-talet märkt tomtmark är i bostadsbruk. På den östra sidan, på bergets skyddade sluttning, löper ett vägvält som kantas av trähus från 1800-talet och början av 1900-talet.

På toppografi skulle platsen passa som en mycket äldre tomtmark. I terrängen sticker man ut stenfötter från herrgårdens ekonomi- och sidobyggnader, vilka huvudsakligen daterar sig till början av 1900-talet. Äldre konstruktioner och kulturlager kan också ha stannat kvar under marken.