Brynickbacka

Objektet ligger i södra delen av Lepinsjön (Läckträsket) på sjöns östra strand från Sutarkulla gård via Brynikbacka gård till Snobbers gård vid vägen från Brynikbacka gård 210 meter nordost om Brynikbacka gård. Det ligger svagt i södra delen av ett bergigt och skogbevuxet högland på en skogbevuxen sluttning som leder söderut och sydost till Snobbers gård.

Det har olika och olika åldrar av stenröse, andra stensättningar och byggnadsgrunder. Den södra delen är ett centralt bostadsområde med en säker och möjlig byggnadsgrund, en gårdsområde med delvis gränsande stenrader, odlingsstensrösen, några vaga stensättningar eller stenhögar och en gammal åker med diken.

I söder går en gammal väg som på vissa ställen går till en ganska djup passväg. Den sydligaste spetsen är en liten öppen klippa med en stenkantad terraserad slätt eller gammal gångväg med vaga stenhällar. I den nordligaste delen finns några vaga stenhögar och eventuellt en byggnadsgrund. I den västra delen finns några olika stenhögar och stenblock, som i sin nuvarande form är odlingsstenshögar.

Från platsen öppnas landskapet Lepijärvi och det skulle också passa som en plats för ett gravhus av järnålder. När det gäller de nuvarande stenhögarnas form kunde man dock inte upptäcka något sådant. Väster om området ligger de fasta fornlämningarna av Själdberget och Brobacka, med fyrsidiga gravjordar på samma höjd av 20 mpy och till vilka det kan ha funnits synkontakt från platsen i det förflutna.

År 1560 är husantalet för objektet ett. Bebyggelse finns även på 1600-talet och framåt. På en karta från början och mitten av 1700-talet ligger Brynickbacka bebyggelse i ett kontrollerat område. Enligt Konungens kartverk från södra Finland 1776-1805 verkar bebyggelse i anslutning till namnet Brynickbacka finnas både i det inspekterade området och i den numera bebodda Brynikbacka backen.

Den ryska topografiska kartan från 1800-talets senare hälft och 1900-talets grundkartor visar att endast den nuvarande Brynikbacka backen på gården Brynikbacka är bebodd. Sammanfattningsvis kan man konstatera att objektet uppenbarligen är medeltida eller senast från 1500-talet brukat som bostad. För att säkerställa detta krävs arkeologiska utgrävningsstudier.

De fält och ängar som beskrivs på kartan från 1700-talet och deras förhållande till bosättningsplatsen tyder dock på att bebyggelsen är gammal och etablerad på platsen. Bostadsorten har blivit ur bruk sedan mitten av 1800-talet och bebyggelsen har etablerats på platsen för nuvarande Brynikbacka gård. Den gamla vägen har gått ur bruk efter 1982 före 1990.