Brändö (Kulosaari)

Tomtmarken vid 1600-talets slut på Brändö Gård och eventuellt den medeltida byplatsen på Brändö ligger vid södra kanten av klippan norr om Herttoniemis koloniseringsträdgård, på en skyddad terrass. På södra sidan av klippan går en friluftsväg, och terrängen mellan vägen och klippan är ganska stenig och vegetationen riklig.

En del av tomten har blivit kvar under koloniseringsträdgården och eventuellt förstörd. Brändö namn syftar på den brända ön. Brendbuw omnämns i historiska källor första gången 1515. I Brändö fanns 1540 en bonde, Erich Philpusson, som betalade en hel fullskatt (ibland 1 1/6 skatter) och styrde Brändö fram till 1588.

År 1586 omnämndes han som skattehuspojke med tralsjord, som fram till sin blindhet hade gjort karriär i kronans flotta. Efter honom hade gården Erics svärson, Mårthen Simonsson, som utförde ridtjänst, vars son Hendrik fick gården överflyttad 1617 eller 1618. Hendrik Mårthensons namn står kvar i jordeböckerna fram till 1800-talet, trots att han länerade gården till Claes Torsk redan 1650.

Från Torsks änka övergick Brändö 1664 till Erik Rosendal, vars ätt 1690 innehade en herrgård som förvandlades till en stekelryttaregård fram till 1700-talet. Brandö äldsta karta, som utarbetats av Samuel Brotherus, är från 1692. Ty Brändö gård är markerad på klippans södra kant, öns nordöstra del. På samma plats finns en tomt som är inskriven på Westermarks karta från 1754.

På 1749 års bärarkarta är Brändö läge ritat något längre söderut och bredvid har antecknats att Brändö rustholl ligger öde. På Nils Westermarks 1754 och 1764 kartor har Brändö gamla rustholl märkts ut längre söderut än 1600-talets karta, uppskattningsvis runt nuvarande Skeppsöga. På kartan över Herttoniemi från 1779 har en Brändö kröga avbildats längs vägen.

Kuloholmens herrgård ligger då kanske redan på nuvarande plats på öns sydvästra kant, där det redan 1754 fanns byggnader och trädgård. Här stod den fortfarande befintliga huvudbyggnaden klar tydligen redan på 1700-talet. På Kalmbergs karta (1855) kring Rutholls tomtmark under 1700-talets andra hälft har det funnits torp.

På tomtmarken vid 1600-talets slut på Brändö gård och eventuellt på äldre byplats finns inga spår av bosättningen att upptäcka på jorden, men det är möjligt att kulturlager eller konstruktioner bevarades under marken antingen vid klippkanten eller inom koloniseringsträdgårdens område. tomtmarken på 1700-talets rustholl har sannolikt totalförstörts genom byggandet av 1900-talet.

Den nuvarande platsen för Kuloholmens herrgård skulle också passa som en gammal byplats, så det är möjligt att herrgården på 1700-talet har övergått till en gammal bytomt. Kuloholmens herrgård och dess omgivningar har bevarats i sin gamla dräkt.