Åggelby (Oulunkylä)

De bevarade tomtmarkerna i Åggelby, som eventuellt sträcker sig till medeltiden, ligger sydost om korsningen mellan Mikkolattie och Töllbacke, i västra delen av Självständighetsparken, norr om rehabiliteringssjukhuset i Uleåborg. Området är delvis ett för friluftsändamål prydligt gräsmarksområde, delvis av växtligheten ganska rikt skogbevuxet i omgivningarna till en liten bergskulle.

År 1540 hade byn 16 skattebetalare (Michel Philpusson, Henrich Jönsson, Staffan Sigfredsson, Erik Jönsson, Knut Larson, Jöns Nilsson, Simon Matsson, Jacob Bandsson, Michel Pärsson, Oloff Andersson, Pär Jönsson, Clemet Matsson, I Köpmannen Fickes räkenskaper har nämnas bönder från Ollebuw/ Ouwelbuw 1515, vilket kan vara det första omnämnandet av Åggelby.

Ursprunget till Åggelby namn har inte kunnat fastställas, bakgrunden kan vara ett finsk- eller svenskspråkigt ord. Philpus Jönson, Matts Michelson, Morten Hinderson, Per Andersson) som sammanlagt betalade 4 1/3 fullskatt. År 1543 var skattetalet fem och bönderna en mer. Enligt Borgå jordbok från 1547 var tio av byns 16 bönder utebymän (63 % av skattebetalarna/41 % av fullskatt).

År 1549 har endast 13 bönder registrerats, 1550 och 1553 åter 16, varav tio var utebymän. År 1556 fanns det 11 bönder och en ytterbyman från Staffansby. Tydligen har bönderna i södra delbyn Kottby betraktats till 1553 som ytterbymän, men 1556 som bönder i Åggelby, men i bokföringsboken för Helsingin diligens nämns också särskilt Kåtte Bol.

I Voudintil har Åggelby ibland förenats med Baggböle och Forsby. Antalet och skattetalet för bönderna i byn sjönk mot slutet av seklet. Åggelby äldsta karta är från 1699. Byn hade då fem hus (A Mickels/Zakarias Coliander, B Britas/Zakarias Coliander, C Månsas/Erich Mattsson, D Petas/Mårten Matsson, E Jappas/Anders Matsson) på samma tomtmark.

På kartorna från 1700- och 1800-talet finns utrymmena med sina många byggnader kvar på samma tomter och Mickels har märkts som en rustholllägenhet. Markerna Mickels och Betars i östra delen av byn har ödelagts fram till slutet av 1960-talet och byns västra tomtmarker har stannat under byggnadstiden under 1900-talets andra hälft.

På platsen för de ödelagda tomtmarkerna syns flera sten- och jordhögar, två gropar samt grunden till åtminstone en byggnad bestående av naturstenar, som tydligen ansluter sig till en byggnad som utmärker sig på flygbilderna ännu på 1960-talet. I norra delen av den vårdade parken finns en stor stenfot på en plats där byggnaden funnits ännu på 1930-talet.

Det kan finnas bevarade konstruktioner eller kulturvåningar under marken. År 2019 utförde Helsingfors stadsmuseum övervakning av grävarbeten i norra delen av området, men inga tecken på gamla konstruktioner eller kulturvåningar kunde upptäckas på objektet.