Gamla Raumo

Raumo stad har uppenbarligen grundats i början av 1400-talet på ett sand- och moränbälte som i nordväst-sydöstlig riktning sträcker sig från Koijärvi långt ut i Raumanmeri, på områdena för de tre småbyar (Rauma, Nummi och Lajo) som låg på platsen. Norr om Raumajoki grundades i början av 1400-talet ett franciskankonvent.

Medeltida byggnader är ruinerna efter stadskyrkan som brann år 1640 (Heliga Trefaldighetens kyrka), franciskankonventets kyrka (Heliga korset) och möjligen den kyrkokällare som ligger norr om den. Kalatori är sannolikt stadens äldsta torg. Området för det nuvarande Salutorget bebyggdes först under senare hälften av 1500-talet.

Det var ursprungligen betydligt mindre än i dag, eftersom det i dess norra del fanns ett bebyggt kvarter ända fram till 1910-talet. Staden torde ha brunnit åtminstone år 1522 och år 1536, men den värsta branden inträffade år 1682, då alla offentliga byggnader och 150 hus förstördes. Den äldsta tillförlitliga stadskartan är först från år 1757.

I brist på äldre kartor har den medeltida stadsplanen inte kunnat rekonstrueras tillförlitligt. På det medeltida stadsområdet har små utgrävningar gjorts bl.a. i samband med kommunaltekniska arbeten. På Salutorget har omfattande utgrävningar gjorts åren 1966 och 2006. I Raumo gjordes år 2008 en stadsarkeologisk inventering, i vilken kulturlagrens bevarandegrad på olika områden bedömdes närmare. År 2012 gjordes en kompletterande inventering. Fornlämningsområdets gränser utvidgades något.