Vahterpää Kungshamn

I sydöstra delen av Pyttis Vahterpää finns en gammal naturhamn kallad Kungshamn. Kungshamnsnamnen blev vanligare under Vasaperioden då naturhamnarna hamnade i kronans besittning. Vahterpää kungshamn nämns första gången i Jönss Månssons seglingsguide från 1644. Kungshamn är märkt på en 1744 ritad karta (Ericksson 1937, fig 11) och känd som den svenska skärgårdsflottans bas 1788-1790 och 1808-1809.

I området har 5 skilda stenkonstruktioner upptäckts: I norra delen av Kungshamns södra bukten finns på blotta klippan rester av två hyddor (1 och 2) och en stenugn (3). Bogrunden består av ovala eller fyrkantiga stenbackar som ligger mitt emot de stora stenarna och som har en storlek på 5 x 6 m och 5 x 3 m. På andra sidan den södra hyddan finns en omkring 1 x 1 m bred rest av stenugnen.

Från norra hyddan till 10 m ostsydda är ett lågt hålrum med cirka 3 m diameter (4) bestående av små stenar. Från föregående hyddor cirka 50 meter mot östsydöst finns en stor jordsten med en 3 x 3 meter bred stencirkel vid foten (5). Höjden på en vägg som laddas av gråstenar är cirka 0,6 meter. (Se även objekten Kungshamn Sandbacka 701 01 0012 och Kungshamn Hamnfloda 1000 00 3226.)