Tukikohta XXIII:1 (Maununneva)

Målet ligger på en klippig backe i Central Park, sydväst om Elonnity, 300 m nordöst om korsningen mellan Ringen I och Karelanverro. Området är delvis öppet klippa, delvis sexsegerande blandad skog. Friluftsvägar går runt backen. I försvarsställningen finns gravar och konstruktioner som har brutits i berget och som till största delen är ofullbordade.

En skyttegrav som stöds med betong och som består av ett enda magasin för ammunition och som har en sluttning i bekämpningsriktningen är 10 m. I den sydöstra änden av stridsgraven finns en grotta (ca 4 x 6 m). I nordvästra delen av objektet finns tre andra gropar (ca 5 x 5 m, 4 x 4 m och 3 x 3 m) samt en grop för trapporna.

I sydöstra delen ligger en stor, bäst bevarad kaponijär (en sidostation) i huvudstadsregionen med skottriktning österut. Kaponier är huggna i en klippa och väggarna stöds med betong. Stålbalkar från ett två meter tjockt betongtak har sprängts bort, vilket resulterar i skador på stationens ingång och nordöstra hörn, men taket håller.

Det finns fortfarande stålbalkar i taket och ammunitionskommandon. I norra delen finns en böjd korridor (bredd ca 2 m och höjd 3 m) med en bredd på sydöstra väggen (storlek ca 2 x 2 m) som eventuellt skyddsutrymme. På den andra väggen finns sex stora skjutförrådsgarderober (storlek 120 x 70 x 90 cm).

Det södra utrymmet är cirka 1,5 x 5 m stort, fyrkantigt rum, varifrån en dörröppning leder till en annan kanonstation som skadats vid sprängningen. Stenbrytningen vid byggandet av objektet har placerats i låga, regelbundet formade vallar utanför stridsstationerna. Den tydligaste är en 6 m bred, 1 m hög och 27 m lång stenvall på kaponijärens nordöstra sida, vid den sydvästra kanten av friluftsvägen.

Kaponierns skjutsektor har planlagts med stenbrytning. Från objektet utgår en bred, bergbrytningsgrav åt sydväst mot kanonbatteri 89. År 2024 utmärktes gravarna tydligt i området för mål XXIII: 1 cirka 30 m. På östra sidan av den gemensamma graven finns en något rektangulär väg (hela 6 x 4 m, djup 0,5 m).

Den västligaste av tryckpunkterna är cirka 4–6 x 20 m, den östligaste är cirka 20 x 20 m och dess östra kant är graderad. Det kan vara barackhål. Målet hör till basen XXIII, vars objekt är 1–15, barriärerna 1–3, barackområdet, kabelspåren 1–2 samt kanonbattrarna 89 och 91 ligger i områdena Maununneva, Kannamäki, Norra Haaga och Pirkkola.

Bas XXIII: 15 är förstörd, övriga bevarade. Smaksatta objekt XXIII:1-3, kabelkarriär, kanonbatteri 89 och 91 utgör en riksomfattande betydande skyddshelhet.