Tukikohta XXII:7 (Länsi-Pakila)

Målet ligger på en brant klippa med granskogar sydväst om korsningen mellan Heinämanvägen och Ängslövsvägen. Från objektets södra och västra sida går lätttrafikleder. Den östra delen av objektet har stannat under Ängslövsvägen 2–12 bostadstomter som byggdes på 1940- och 1950-talens konst. Objektets konstruktioner är bäst bevarade på toppen av backen, i objektets norra del.

Där finns gravar som grävts i berg och grävts i marken och förstärkts med betong på vissa ställen. Stridsgraven, vars bekämpningsriktning är nordlig, är 25 m. I den västra kanten av den norra delen av objektet finns en nordvästlig kulspruta med två garderober. På den östra sidan finns en ruin av ett betongskyddsrum av en storlek av cirka 2 m x 2,5 m och därifrån ännu en annan marktäckt kulspruta med en nordlig riktning.

I nordöstra hörnet av norra delen finns ett enrumshus av betong med ett inre utrymme på cirka 3 m x 2 m. Det kan finnas flera konstruktioner i norra delen, men objektet är täckt ganska mycket, vilket gjorde att de inte kunde upptäckas vid inventeringen 2024. I bakgrunden av den norra delen av objektet, mitt i backen, finns en betaniserad grav med två öppna utkiksstationer med riktningar norr och en kula.

I bakgrunden av utkiksstationerna finns ett betongskyddsrum med en inre yta på cirka 2,5 m x 1,5 m. I den södra delen av objektet finns en grav som till stor del är täckt. Där finns två betongskyddsrum med en inre yta på cirka 1,5 m x 2,5 m, den andra är täckt till stor del på land. I den södra delen finns dessutom en grop som är cirka 5 m x 4 m stor och 1–2 m djup och leder till marken en grävd grav.

Det finns ett taggtrådsbarriär (stödpunkt XXII: hinder 1) som fortsätter västerut mot basen XXIII: 1. På grund av gamla flygbilder har taggtrådsbarriären ursprungligen fortsatt längre österut och skyddat norra sidan av försvarsstationen XXII: 7, men den östligaste delen av hindret har stannat under bostadsbyggandet på 1950-talet.

Målet hör till basen XXII, vars försvarsstationer 1–13, kanonbatteri 88, barriärerna 1–2, ert baracktryck samt väg 1 ligger i områdena Västra Pakila, Maunula och Pirkkola. Av dessa har försvarsstationerna 10 och 13 förstörts, men de övriga har bevarats.