Tukikohta XXII:3 (Maunula)

Målet ligger på en klippig, ganska gles blandskogsbevuxen kulle i Storkärrparken, nordost om korsningen mellan Pakilanter och Storkärrbotten. I försvarsställningen finns grävda samt i klippan utgrävda förenings- och skyttegravar. En del av slotten är till stor del marktäckta, men en stridsgrav som stöds av betong skiljer sig 35 m. Bekämpningsriktningarna är norr, väster och söder.

De stationer och skyddsrum som utmärker sig i terrängen är huvudsakligen belägna i den centrala delen av objektet. I väster finns en betongutkiksstation i nordvästlig riktning och en sprängd betongkonstruktion i nordvästlig riktning, som kan vara en kulspruta. I mitten av objektet finns tre kulsprutor i riktning mot östsydost, sydväst och väst.

Alla har en graderad skjutöppning, en garderob för maskingevärets kylvattenbehållare samt en fördjupning av maskingevärets fötter. Av dessa har åtminstone två tak sprängts. Det finns två utkiksstationer av betong i mitten av objektet, i riktning mot östsydöst och nordsydväst, och en plats som möjligen är nordöstlig och täckt med land.

I mitten av objektet finns även ruinerna av två sprängda, betongskyddsrum av betong, två små (cirka 2 x 2,5 m och 4 x 4 m) skyddsrum av sten och betong, av vilka det ena taket har sprängts, samt ett stort, murat, sprängt skyddsrum av sten. På södra och östra sidan av försvarsstationen finns jordkullar, karriärer och gruvor som hänför sig till försvaret under andra världskriget (se annat kulturarv Storkärrparken).

Målet hör till basen XXII, vars försvarsstationer 1–13, kanonbatteri 88, barriärerna 1–2, barackgropen samt väg 1 ligger i områdena Västra Pakila, Maunula och Pirkkola. Av dessa har försvarsstationerna 10 och 13 förstörts, men de övriga har bevarats.