Tukikohta XVII:7 (Paloheinä)

Staden ligger i en park som ligger mellan Långbacka och Tuohimäki, 90 m väster om korsningen mellan Tuohimäki och Kaskenbrännaren. På östra sidan av parken löper en förbindelseväg i nord-sydlig riktning. En förbindelseväg är täckt med sand och används som friluftsväg. Fästningen har tidigare trotts vara ett raserat skyddsrum, men den har senare tolkats som byggd av jord och trä, en tvåkanonisk kapionjär, det vill säga en sidostation på försvarsstationen XVII: 6. I detta fall skulle kanonbekämpningsriktningarna ha varit öst eller sydost.

Enligt 1995 års inventering har objektet haft en markkörning, vilket innebär en utmaning att tolka objektets strukturer. Den sydligaste av dessa är huvudsakligen sydlig-sydvästlig och böjer sig ungefär österut från båda ändarna. Vallens höjd är cirka 0,5–1,5 m, bredd 4 m och längd 43 m. Den mellersta vallen är ungefär nordsydlig-sydsydvästlig och har en höjd av cirka 1,5 m, bredd 4 m och längd 25 m. I Vallens sydöstra kant finns en grop av cirka 1,5 m x 1 m. Den nordligaste vallen går ungefär i samma riktning som den mellersta vallen, men svänger söderut i sydvästlig riktning.

Vallens höjd är ungefär 2–2,5 m, bredden 4–8 m och längden 48 m. Vallarna är till största delen uppbyggda av marken, men åtminstone i den nordligaste vallen verkar även stenar följa med. Mellan den nordligaste och den mellersta vallen finns en grop med en diameter på cirka 6 m, som antingen kan vara gjord för skyddsrummet eller så kan den vara en kvarleva av det fallna skyddsrummet.

Målet hör till basen XVII, vars försvarsstationer 1–14, kanonbattrarna 84, 86, 87 och B7, hindren 1 och 2 samt vägarna 1 och 2 ligger i områdena Palohein och Västra Pakila. Av dessa har XVII: 2 och 14 försvunnit, och det är inte säkert att batteriet B7 byggs, men andra objekt är skyddade fornlämningar.