Telataipaleen kanava

Teltaipale kanal ingår i en kedja av fyra kanaler (Ruokolahti Kutvele, Kukonharju och Kiöpä samt Sulkava Teltaipale) som byggdes i Saimen åren 1792-1798 under ledning av general Aleksandr Suvorov. Puumala sund hade stannat i svenskarnas besittning i freden i Åbo 1743, och därför var den strategiska naturliga vattenvägsförbindelsen mellan Villmanstrand och Nyslott bruten för ryssarna.

Kanalerna användes av den ryska Saimens flotta då den rörde sig mellan Villmanstrand och Nyslott och vaktade den svenska gränsen samt skötte baserna. (Kauppi 1989:1; Myllykylä 1991:36.) Den öppna kanalen i Varvet är cirka 190 meter lång och 17 meter bred (från botten 10 meter). Kanalens kanter har förstärkts med stenblock och träpålar.

På kanalens sydvästra strand finns numera en semesterstugaby och egnahemshus. På nordvästra sidan av kanalen finns idag småhus och rester av Salpalinjens utrustning. Vid Varvets kanal har det 1804 funnits två tulltjänstemäns hus, en liten vaktkarsern, ett kök, tre arbetsstugor och flera andra byggnader.

Byggnader i anslutning till kanalen har varit ur bruk fram till mitten av 1800-talet. Endast en arbetsmansstuga har funnits där huset ännu 1848. Projektet för restaurering av Suvorovs kanaler inleddes vid Museiverkets restaureringsenhet 2002, och i anslutning till restaureringsprojektet har bland annat provgrävningar och inspektioner utförts på kanalen.

Vid kanalens sydvästra strand finns tre byggnadsgrunder som troligen ansluter sig till arbetsmännens tofsar. Vid byggnaderna nordväst om kanalen har det kunnat finnas rester av byggnader från 1700-1800-talets konstbyggnader. Vid kanalens sydöstra strand finns en rund brunn med stenvägg samt en grop, ett tryck och ett rös.

Även under vattnet finns trä- och stenkonstruktioner bevarade bl.a. en triangelisk strömbrytare av blockerade horisontella stockar. Salpalinjens utrustning finns vid Teltaipale kanals norra strand och något över en kilometer nordväst om där kannan mellan Kotiviken och Lepistusryggen har avskurits med stenbarriär. (Se Tialanmäki och Hintsala)