Summa (Summaby) Raja

De gamla tomtmarkerna i Storbyn har legat på västra och östra stränderna av Summanjoki, som rinner från norr till Summanlahti, i södra och norra delen av Stora strandvägen, i västra delen av nuvarande Fredrikshamn. Byns bebyggelse har utan tvekan sitt ursprung vid vatten- och landvägars knutpunkt. Byns länder klyvs både av floden som leder till havet och av Kungsvägen som leder till Viborg.

Summan är en av de äldsta byarna i Vehkalahti. Befolkningen och byarna har återfinnnit senast på 1500-talet. (Rosén 1936:128-129,62-64.) I 1551 års jordbok nämns tio gårdar. Efter detta började krigstidens tillbakagång och 1571 fanns det bara sju värdar, även om byns välstånd hade förblivit relativt stort.

På 1590-talet fanns det bara tre eller fyra skattebetalande hus kvar; av stamlägenheterna fanns endast en kvar i odlingen, Gränsen. Efter freden i Stolbova 1617 lugnades situationen och Sammas bebyggelse stabiliserades i sju bondgårdar samt herrgården. (Korhonen 1981:309.) Efter det stora nordiska kriget ökade betydelsen av landtrafiken och strandvägen under 1700-talet, så man byggde en krogen för de resande i hörnet av Stora bron.

Den centrala ställningen för byn blev ännu tydligare då domaren i Kymmenedalens härad Arvid Renner bosatte sig i en herrgård på 1740-talet och t.ex. tingen började hållas i en herrgård. (Korhonen 1985:14; Korhonen 1981:312.) Den större herrgårdens betydelse var inte särskilt stor för byborna på 1600-talet.

Odlingarna sköttes av lampställningar, och först på 1700-talet bodde innehavarna själva herrgården. På herrgårdens tomt finns fortfarande till en del omgivna av en park som ärvdes från 1600-talet och som fram till 1790 ägdes av släkten Bruun. Huvudbyggnaden är till de äldsta delarna från 1700-talet (Knapas 1984:103).

De gamla bytomterna är fortfarande bebodda, men relativt vidt byggda egnahemsområden. Byggnadsbeståndet är gammalt och lätt. På obebyggda gårds- och åkerområden kan rester från tidigare bebyggelsefaser ha bevarats.