Strukankalliot itä

Objektet ligger söder om riksväg 7, i sydöstra delen av Strukanklipporna, från skogsvägen från öster till Strukanklipporna 30 m söder om. Terrängen sträcker sig sydväst om en nästan blottad bergtunga som sluttar brant mot stranden. Havet har sträckt sig till klippkanten ännu i början av järnåldern. Platsen är lätt att nå från vägen till Strukanklipporna (bommen) och passar bra som vägledningsort.

Vid inspektion 1989 har man konstaterat två låga röbyar på 10 m avstånd från varandra. Sydväst (7x 2(-4) m) har bevarats på klippsträngen längs den halvbågeformade nordvästra kanten. Sydöstra delen har rivits ned till en vik på avsatsens sydöstra sida. Nordöst (2,5 x 3 x 0, 4 m) är bättre bevarad, men även en del av dess stenar har för länge sedan spritts ut på den spridda klippan.

På grundval av konstruktion, läge och andra objekt i Strukanklipporna är det fråga om en gravplats i början av järnåldern. Det är fortfarande lätt att se vilken typ av kvarleva som finns i den eviga omgivningen och hur det står till med terrängen. Även om den delvis förstörda resten är ett representativt exempel på metallgravar längs Kymmenedalens kust och måste bevaras under alla omständigheter (fredningsklass 1). Struckanklipporna är den största och mest betydande fornlämningen av järnåldern längs Kymmenedalens kust.