Varför besöka
Stora Ensos fabriker präglar Kotkas stadsbild och berättar om träförädlingens tillväxt ända från 1872, då verksamheten startade vid det gamla rödtegelmaskin- och pannhuset med sin skorsten vid Portunlahti.
Att se: Sök upp pappersbruket som Alvar Aalto ritade 1952 och jämför det med kontoren som Lindahl & Thomé ritade 1903 och Väinö Vähäkallio 1937 — tre arkitekturepoker sida vid sida.
Om platsen
Stora Enso-fabrikerna är en viktig del av stadsbilden av Kotka och en viktig del av den träförädlingsindustri som växte fram vid vattendragen i sydöstra Finland. Fabriksområdet omfattar ett byggnadsbestånd och strukturer från många utvecklings- och utvidgningsfaser av industrianläggningen ända från början av 1900-talet.
Kotka-fabrikerna ligger öster om Kotka stad i Portunlahtiområdet. Det gamla maskin- och pannrummet i ångsagan med sina skorstenar har en stor symbolbetydelse, eftersom fabriken började sin verksamhet 1872 från denna byggnadsgrupp. På västra sidan finns ett gammalt gjuteri och en brandstation mitt emot detta.
Av en röd tegelfabrik som byggdes i början av 1900-talet, flera gånger utvidgad och ombyggd sulfatcellulosa finns endast delar kvar. Från 1930-talets expansionsfas kan man se en gammal kraftstation samt kamyrkesalen. Fabrikens nya kontorsbyggnad ritad 1903 av arkitektbyrån Lindahl & Thomé och den nya kontorsbyggnaden ritad av arkitekten Väinö Lilla Kallio 1937.
Tillsammans illustrerar de skogsindustriföretagets tillväxt och samtida arkitektur väl. Den nya arkitekturen är, liksom Sunila och Samma fabriker, designad av Alvar Aalto. Pappersfabrikens område domineras av en pappersfabrik ritad av Aalto från 1952 med tillhörande utvidgningar. Utanför fabriksområdet finns två av de loftgångsbyggnader, Kyrkpyttingen och Herrarnas pytin, som byggdes för norska arbetsledare och yrkesmän vid norska sågverket som grundades 1872. Dessa tvåvåningshus är de enda av sitt slag i Finland.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
