Seilin hospitaali

Själö har en nästan 350-årig historia som är nära knuten till hur sjukvården i Finland har utvecklats. Hospitalsbyggnaden är en av de äldsta bevarade sjukhusbyggnaderna i Finland. Hospitalsön Själö grundades på 1600-talet, och helheten består av sjukhusets byggnader, byggnaderna på sjukhusets gård samt sjukhusets kyrka med kyrkogård och prästgård.

Merparten av byggnadsbeståndet på sjukhuset och dess gård, Fogdeby, finns kvar. Med undantag för det stenbyggda sjukhuset är byggnaderna mestadels av trä och härstammar från 1800-talet och början av 1900-talet. Den äldsta av sjukhusets stenbyggnader är den så kallade portbyggnaden, som uppfördes 1803.

Spåren efter jordbruket, boskapsskötseln och fisket på ön syns fortfarande både i byggnadsbeståndet och i kulturlandskapet kring det tidigare sjukhuskomplexet, som präglas av gamla trädgårdar, öppna åkrar och ängar. Sjukhusets huvudbyggnad har kommit till i flera byggnadsskeden. Det äldsta är köket i södra delen av östra flygeln, från början av 1800-talet.

Mittdelen byggdes kring skiftet mellan 1840- och 1850-talen efter ritningar av Åbo stadsarkitekt P.J. Gylich, och detsamma gäller tydligen västra flygeln. De högre flygeldelarna som förbinder byggnaderna uppfördes efter ritningar som arkitekten Jac. Ahrenberg gjorde 1887. En renovering för Skärgårdshavets forskningsinstituts behov blev klar 1976.

Till områdets övriga byggnader hör bland annat ett långt ved- och vagnslider, ett härbre av bräder, ett tidigare kolförråd, ett stenmagasin, ett bostadshus, ett tidigare bageri samt den tidigare gårdens byggnadsgrupp. Hit hör också en reparationsverkstad, ett stall som ursprungligen var byggt av trä och tegel, ett spannmålsmagasin av timmer, ett tidigare mjölkrum och en drängstuga som byggdes om till logi 1981.

Det så kallade Vita huset (Valkoinen talo), ett bostadshus, är den klassicistiska huvudbyggnaden på sjukhusets gård Fogdeby. Det byggdes om till två bostäder 1981. Fyyri, en timrad byggnad i två våningar, ritades ursprungligen 1826 vid Intendentkontoret som tjänstebostad för hospitalets syssloman och förman.

Ritningen är undertecknad av C. L. Engel och A.W. A(rppe). Byggnaden restaurerades senast 1987. Ön har haft en egen kyrka sedan sjukhuset grundades. Den nuvarande träkyrkan är från 1730-talet. Den särskilda anordning som gjordes i kyrkan för de sjuka är ett sällsynt kulturhistoriskt dokument. Den västra änden av kyrksalen är avskild med ett högt räcke för patienterna på spetälskehospitalet.

Den rektangulära träkyrkan har på sidorna utbyggnader som är lägre än långhuset och öppnar sig mot kyrksalen. Interiören täcks av ett bågformigt brädvalv. Någon separat sakristia finns inte, utan den är avskild med en brädvägg i den norra utbyggnaden. Kyrkans interiör är omålad. Timmerväggarna, bänkarna och golvet har patinerats av åldern, och färg ges bara av predikstolen och det klädda altaret.

Kyrkklockorna från 1600-talet finns i en klockstapel av bocktyp med tak, som byggdes 1960 på stranden. Själö prästgård är från 1790-talet. Kyrkogården norr om kyrkan omges av ett spjälstaket. Där finns både vitmålade träkors och gravvårdar av gjutjärn och sten. De spetälskas kyrkogård uppges ha legat på ängen öster om kyrkan.

I dag har Skärgårdshavets forskningsinstitut en forskningsstation på Själö. Stationens kurslokaler och laboratorier finns i det tidigare sjukhusets huvudbyggnad, medan logi för sammanlagt 70 personer är utspritt i olika byggnader på ön. År 2003 blev tre bostadshus av trä i två våningar färdiga på ön. Själö hospital och ön ingår i det nationellt värdefulla landskapsområdet Airisto–Seili.