Varför besöka
Linnamäki reser sig vid Kirkkojärvis utloppssund och har också burit namnet Pirkkula, vars rot troligen ligger i ordet birk, en gammal term för handelsplats. En stenfylld tröskel i sundet tvingade fartyg från havet att ankra utanför, och ännu på 1600-talet hölls marknad vid sundet.
Att se: Namnet Linnamäki syftar på två intilliggande bergknallar där Stora strandvägen korsade Salmenvirta; på den östligare är krönet och den norra delen obebyggda.
Om platsen
I Kirkkojärvis utloppssund, vid den så kallade Salmensilta, ligger en kulle som heter Linnamäki. Tidigare har namnet Pirkkula knutits till den. Namnets ursprung ligger troligen i ordet birk, en forntida term som syftar på en handelsplats. I sundet finns på det här stället en tröskel fylld med stenar.
Framför den måste de fartyg som kom från havet ankra. Ännu på 1600-talet hölls marknad ”på Vehkalahtis sund”. Salmenkylä (se Salmenkylä (Strömsby) Vilkki och Tompuri) skulle därmed ha haft en nyckelställning genom att den övervakade både handelsplatsen och de handelsfartyg som låg för ankar i Kirkkojärvis utloppssund, och likaså de bondbåtar som kom längs Vehkajoki till Kirkkojärvi med produkter från inlandet.
Antagligen har Salmenkylä också hört till den kedja av vårdkasar, alltså signaleldar, som skyddade kusten. Andra vårdkasar i kedjan fanns bland annat på Pyötsaari, i Hillo och på Haralinvuori på andra sidan Kirkkojärvi. (Rosén 1936:94,135,272-273.) Linnamäki kan ha varit centrum för hela socknens försvarssystem.
Intill ligger det smalaste stället i utloppssundet, för försvararna en vallgrav skapad av naturen och för angriparna ett möjligt övergångsställe. I väster och nordväst finns en djup och sumpig sänka som tidigare var fylld av små tjärnar. I norr finns en bäck och en vattensjuk äng. Sänkan och bäcken kan åtminstone delvis vara människans verk, rester av en forntida vallgrav. (Rosén 1936:274-275.) Linnamäkis roll som skyddande borg för handelsplatsen i Vehkalahti går tillbaka senast till början av 1300-talet.
År 1336 beviljade Pietari Joninpoika Tallinnaborna rätt att bedriva handel i tre städer i sitt slottslän: Viborg, Vehkalahti och Virolahti (FMU 443). Att Linnamäki underhölls och rustades förklarar också varför frälsejordarna och frälsesläkterna uppstod i Salmenkylä och dess norra grannbyar, och varför de fanns kvar.
Redan i samband med den första skattläggningen ändrades den vanliga skattskyldigheten uppenbarligen till en skyldighet att sköta försvaret av den viktiga knutpunkten och samtidigt av hela trakten, och att övervaka handeln och trafiken i närheten. (Rosén 1936:275-276.) Benämningen Linnamäki har använts om två bergsknallar som ligger alldeles intill varandra.
De reser sig på den plats där Suuri rantatie har korsat Salmenvirta. Det är oklart om Linnamäki avser båda knallarna eller bara den östligare förhöjningen, som omges av små diken. På Linnamäkis knallar finns en del byggnader, men krönet och den norra delen av den östligare förhöjningen är obebyggda.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- fornborgar
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Fredrikshamn
Mer att se i Fredrikshamn
Johanneskyrkan i Fredrikshamn
Fredrikshamn
Läs merFredrikshamns fästnings- och garnisonsstad
Hamina
Läs merHaminan-Vehkalahden Marian kirkko
Fredrikshamn
Läs merHietakylä begravningsplats och Fredrikshamns ortodoxa begravningsplats
Hamina
Läs merPetkeleen asuinalueet
Hamina
Läs merPietarin ja Paavalin kirkko
Fredrikshamn
Läs mer

.jpg)




