Ruotsinsalmen meritaistelualue

Området för Sveriges sunds första (1789) och andra sjöstriden (1790) ligger i vattenområdet utanför Kotka. Området har begränsats på basis av vrakfynd och kartor över striden. Begränsningen är en uppskattning eftersom omfattande undervattensinventering inte har gjorts. Delar av området har fasaderats av Kymmenedalens landskapsmuseum under 1990-talet.

Alla olika objekt som finns i området Enligt fornlämningsregistret har förts till registerlänkar både under vatten och på land. Vraken och deras omgivningar utgör ett undervattenslandskap som kombinerar kulturarvs- och naturvärden. Sjöstriderna i Svenska sundet utkämpades som en del av Gustav III:s krig, då ett stort antal sammandrabbningar mellan Sverige och Ryssland ägde rum i Östersjön och Finska viken 1788-90.

Kriget inleddes genom beslut av Gustav III i Sverige för att återställa de områden som förlorats i fred i Nystad 1721 och förbättra Sveriges ställning i europeisk skala. Den första striden utkämpades i augusti 1789. Den svenska flottan hade samlat sig vid den smalaste punkten i Svenska sundet då Ryssland invaderade 24.8.

Slaget slutade med Sveriges nederlag inför ryssarnas övermakt. I juli 1790 var den svenska flottan åter på Svenska sundet och den ryska flottan fick order av kejsarinnan Katarina II att anfalla. Andra slaget vid Svenska sundet började den 9 juli 790. Svenskarna var i god ställning och vädret var också på deras sida.

Vinden blandade ihop ryssarnas anfall, fartyg kraschade mot varandra och många fartyg flydde. Nästa morgon tog svenskarna över, sänkte eller brände kvarvarande fartyg och Sverige överlevde slaget som vinnare. Sveriges andra sjöslag 9-10 juli 790 är den största sjöstriden i Nordens historia, mätt i antal fartyg och män.

Det är också Östersjöns mest betydande sjöstrid. I striden deltog cirka 13 000 man och 185 fartyg, från Ryssland cirka 20 000 man och 273 fartyg. Fartygen var från stora roddfregatter till små kanonjoller. Svenskarna förlorade bara sex fartyg. Ryssarna förlorade över 60 fartyg nedsänkta, erövrade eller brända på grund.

Delar av fartygen ligger fortfarande på havsbotten. Marinen firar fortfarande segern på sin årsdagen. Mer information: Lappalainen, Jussi T. Kungens sista kort: Sjöstriderna i Viborgviken och Svenska sundet 1790. Helsinki: Svensk litteratursällskapet 2011. Johnsson, Raoul. Gustav III och det stora sjökriget.

Striderna i Finska viken 1788-1790. Helsinki: John Nurminens stiftelse 2010. Sköldinen, Pekka. Upplyst krigföring 1788-90: Krigshistorier om Gustafs krig. Helsinki: Universitetstryck 2003. Gustav III:s krig och sjöstriderna i Svenska sund. VIII Östersjöseminariet i Kotka 5-7.7.1990. Kotka: Kymmenedalens landskapsmuseum 1993 Jägerskiöld, Stig.

Svenska sund: Gustav III:s sjöstrider 1788-1790. Otava 1990. Winberg, Anders, 1967. Dag-Boken på Kongl. Galär Flottan år 1789 och 1790 samt Långenskapen i Ryssland. Stockholm: Stadsmuseum 1967.