Varför besöka
Paltaniemi vid Kajanaälvens mynning var Kajanalands kyrkliga och administrativa centrum från början av 1600-talet till 1850-talet. Byn som vuxit längs kyrkvägen är ännu ett levande exempel på hur en finsk kyrkby byggdes.
Att se: Stig in i kyrkan från 1726, byggd av Johan Knubb från Vörå, och se uppåt: interiörens måleri utfördes av Emmanuel Granberg 1778–1781.
Om platsen
Paltaniemi vid mynningen av Kajaaninjoki har från början av 1600-talet till 1850-talet varit Kajanalands kyrkliga och administrativa centrum. Byn som vuxit fram kring kyrkvägen i Paltaniemi är ett representativt exempel på hur en finländsk kyrkby byggdes. Kyrkan i Paltaniemi stod färdig 1726 och byggdes av Johan Knubb från Vörå.
Målningsdekoren i interiören utfördes 1778-1781 av Emmanuel Granberg. Den historiska byhelheten i Paltaniemi breder ut sig på Oulujärvis södra strand. Den består av byggnaderna och bebyggelsen vid Pappilanniemi, Pappilanniementie, Hämeentie, bykärnan och Kirkkoahontie samt av åkerarealerna som hör till lantgårdarna.
Stommen i Paltaniemis bystruktur är Kirkkotie, som leder från Kirkkoniemi till Paltaniemi kyrka och vidare förbi den. Vägen kantas av träd och gammal bebyggelse. Byggnadsbeståndet längs den har trots en delvis förnyelse behållit en stark historisk prägel. Moderförsamlingens tidigare kyrkor har legat på Kirkkoniemi, som skjuter ut i Oulujärvi.
Med sina minnesmärken och gravfält utgör udden områdets äldsta skikt. På Kirkkoniemi ligger också det forna kyrkoherdebostället i empirestil, omgivet av gamla ekonomibyggnader. Kyrkvägen har valts till museiväg och består av delar av landsvägarna Kajaani-Paltaniemi och Kirkkoaho-Paltaniemi samt av Hövelö bygdeväg.
Vid Kirkkotie ligger kaplansbostället Siivola i empirestil och den gamla klockargården. Kirkkotie avslutas vid Paltaniemi korskyrka, som har lika långa korsarmar. Kyrkans kordel är tresidig. I västra ändan finns ett lågt torn som är lika brett som korsarmen och ursprungligen byggdes för klockorna. Sakristian är ett utrymme i den norra korsarmen, avskilt med en mellanvägg.
Kyrkan är brädfodrad i empirestil, och väster om den står en fristående klockstapel av österbottnisk renässanstyp. På kyrkogården finns häradshövding Flanders gravhus av timmer. Söder om kyrkan och klockstapeln ligger kyrkogårdens äldsta del, som nästan helt har tagits ur bruk. Invid kyrkomuren står det så kallade Keisarintalli under ett skyddstak.
Det flyttades till platsen på 1820-talet från gården Haapala i Vuolijoki och anknyter till Alexander I:s besök i Kajanaland 1819. I bykärnan finns också Tuomela, som har fungerat som ungdomsföreningshus. Där finns dessutom skolan i Paltaniemi från 1890 invid kyrkan och spannmålsmagasinet norr om kyrkan.
Vid Kirkkoahontie står en kopia av Hövelö, hemgården för socknens store son Eino Leino. Kopian fungerar som sevärdhet och samlingslokal. Vid Hämeentie, som viker av från bykärnan, ligger en värdefull rad av lantgårdarnas driftscentrum med ståtliga och stora huvudbyggnader: Juusola och Penttilä samt Siirtola och Kemilä, som avskildes från Penttilä 1926. Paltaniemi är ett nationellt värdefullt landskapsområde.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Kajana
Hör till dessa resor
Mer att se i Kajana
Skyddad byggnadKajana kyrka
Kajana
Läs mer
Nationellt betydandeKajana järnvägsstation
Kajaani
Läs mer
Nationellt betydandeMurtomäki järnvägsstation
Kajaani
Läs merHoikankangas kasernområde
Kajaani
Läs merKajaanin Kauppakadun funkistalot ja Raatihuoneentori
Kajaani
Läs merKajaanin keskustan kirkot
Kajaani
Läs mer
