Kainuun puromyllyt

I Kajanaland byggdes i sin tid hundratals vattenkvarnar längs de långa vattendragslederna och vid bäckarna. Av dem finns kvarnar av olika ålder och typ kvar i iståndsatt skick från den tid då den glest bebodda skogsbygden levde på självhushåll. De små vattenkvarnarna ligger ofta avsides från den övriga bebyggelsen, på goda forsplatser som kan ha varit i bruk i århundraden.

Kvarnarna är anspråkslösa timmerbyggnader. Till helheten hör en kvarnfåra eller vattenränna samt en dammanordning. Inomhus finns förutom malanordningarna vanligen bara en sittbänk. Den vanligaste vattenkvarnstypen i Kajanaland har varit skvaltkvarnen, på finska hierin- eller härkinmylly, där hjulet sitter inne i kvarnbyggnaden och roterar nere i vattnet.

Hjulkvarnen har varit näst vanligast, och utöver den finns också några turbinkvarnar försedda med köpt maskineri. Skvaltkvarnarna har så småningom fallit ur bruk när turbinkvarnarna blev vanligare. I Hyrynsalmi ligger Komulanköngäs skvaltkvarn i byn Komula, på en kvarnplats som härstammar från 1600-talet.

Den nuvarande kvarnbyggnaden är byggd omkring 1900. Kvarnen har varit en av de största och effektivaste i Kajanaland och var i bruk fram till början av 1980-talet. Kvarndammen ligger i änden av rännan. Korkialehto hjulkvarn byggdes 1940 av gården Rinnelehto vid Mättäikönpuro i Letuskylä. I kvarnen, som var i bruk fram till 1952, finns ett yttre överfallshjul, en vattenledningsränna, en dammanordning och de ursprungliga kvarnstenarna.

Komulanköngäs och Korkialehto är jämte Karppala i Ristijärvi de mest representativa bäckkvarnshelheterna i Kajanaland. Levävaara kvarn i Lammasperä i Kuhmo är en mycket liten kvarn som hörde till gården med samma namn, knappt en kilometer bort. Den blev färdig på 1940-talet och var i bruk till 1960-talet.

Hjulkvarnen vid Kuusamonkoski i byn Vieksi byggdes i början av 1930-talet och var i bruk fram till år 1946. Kvarnens styranordningar samt rännor har bevarats, iståndsatta av byborna. Niskankoski hjulkvarn i byn Saunajärvi byggdes 1947 och var i aktivt bruk ännu 1952. Kvarnfåran, som avskilts från ån med en stenvall, slutar i en damm.

Vuonteenkoski hjulkvarn ligger på en avsides plats i byn Niva. Den byggdes 1938 och var i bruk till 1954, då byn fick elektricitet. Till kvarnhelheten hör dammanordningar och en ränna. I byn Vartius finns Juortanas lilla skvaltkvarn, den enda byggnaden i sitt närområde som klarade sig genom vinterkriget.

Rinne skvaltkvarn och bastu i Paltamo ligger i en frodig bäckdal som har använts för malning sedan 1700-talet. I närheten av kvarnen finns spår av fyra kvarnar som har rasat samman. Kvarnen med sina dammanordningar och rännor var senast i bruk på 1940-talet. I Puolanka vid Lylyjoki finns Paasikoski skvaltkvarn och dess vindskydd.

Kvarnen är möjligen byggd redan 1889 och var i bruk till 1950-talet. Till kvarnen hör en damm av timmerkistor, och längs den går en stig till byn. Det vindskydd av barrkvistar som ersatte bastun har rekonstruerats. Den bod som hörde till kvarnhelheten har förstörts. I Ristijärvi hör gårdsmiljöerna Karppala och Virpelä till helheten med Karppala turbinkvarn och kvarnlada.

Tillsammans med Komulanköngäs och Korkialehto i Hyrynsalmi hör kvarnhelheten till de mest representativa i Kajanaland. Kvarnen byggdes 1915 och var i bruk året runt. Karppala kvarn användes för elproduktion 1937-1950. Till helheten hör en lastbrygga och en vattenränna med luckor. Gårdsmiljöerna ligger alldeles intill kvarnen på backens krön.

Därifrån öppnar sig utsikten mot ån och de närmaste höjderna. Till gårdsmiljöerna hör bland annat en rökstuga vars rötter går tillbaka till 1700-talet, en rökbastu från 1800-talet och en smedja som byggdes 1851. I Tuhkakylä i Sotkamo finns Huovila turbinkvarn som byggdes omkring 1900. I den rödmyllade kvarnbyggnaden finns fabrikstillverkade kvarnstenar.

Om höstarna har vatten dämts upp tre kilometer bort i den så kallade Kolmiosoppi, och därifrån har det släppts ut i kvarnfåran. Förutom malstenarna har kvarnen drivit en tröskmaskin, en pärthyvel samt en såg. Sågskjulet har rivits. Kvarnens användning upphörde 1949. Lakiahos lilla skvaltkvarn ligger på en avsides plats i byn Saviaho.

Den är byggd 1916-1933 och den aktiva användningen upphörde på 1950-talet. Vid kvarnen, som har ett tak av stänger, finns en ränna samt en liten timmerdamm. De stora kvarnstenarna av natursten finns fortfarande i kvarnen. Runtti hjulkvarn i byn Piispajärvi i Suomussalmi byggdes 1947 på en gammal kvarnplats.

Till miljöhelheten hör en vattenränna, dammanordningar samt en gammal träbro som vid reparationen återförts till sin ursprungliga plats. Kivijärvis lilla skvaltkvarn i byn Kianta är byggd på 1930-talet och var i bruk till mitten av 1950-talet. Till kvarnen hör en dammbassäng samt en vattenränna. I byn Pirttivaara finns en vattenkvarn som byggdes 1948 i det trånga klippartiet vid Peurokoski.

Till helheten kring Peurokoski skvaltkvarn hör också en kvarnbastu samt en vattenränna och en damm. Rekelänvaara skvaltkvarn i byn Alanäljänkä är byggd 1881. Till helheten hör kvarnbyggnaden, vattenrännan och dammanordningarna, som ligger vid Rekipuro 20 meter uppströms från kvarnen.