Om platsen
Skogsbyns gamla tomtmarker har legat på västra stranden av en kurva vid Suomenjoki älv norr om Storträsk och den numera sluttande Mäteträsk på de moränförekomster som omges av åkrar, cirka 2 km söder om korsningen mellan Sippola älv och Stormanjoki. I Sahakoski norr om byn har det funnits en bra kvarnplats, och på ömse sidor om älven bördig odlingsmark.
Vid sidan av den medeltida byn finns det också stora och arkeologiska fyndområden med stenålder (se Hamina Kuusisto, Hamina Klemolas stuga och Hamina Klemolas åkerkull). Skogsbyn nämns för första gången i ett dokument med ursprung i år 1458 (FMU 3076), där gränserna mellan byarna i västra och södra Stora Vehkalahti definieras.
Skogsbyns äldsta bebyggelse härstammar dock uppenbarligen från en systematisk svensk nybyggnation från 1200- och 1300-talen. Den äldsta tomtmarken utgjorde en hel helhet av åkermarker: Storbyn, dvs. Storbyn, vars ytterområden senare fick finländska hus. De första byarna har tydligen varit ensamma hus eller små husgrupper som styrts av en husbonde.
Befolkningen och byarna har finniserats senast på 1500-talet. I 1551 års jordbok finns 19 hus upptagna i Skogsbyn. (Rosén 1936:46-47,62, 128,156). Enligt traditionen har den äldsta bebyggelsen, den så kallade Storbyn, varit belägen där Klemola, Ahola, Koivu och Rysy husen (Rosén 1936:115). Med detta avses en relativt omfattande, fortfarande omgiven av åkrar, där Mattilas och Toikas tomter ligger.
Mattilas tomt är fortfarande bebodd, men vida bebyggd; byggnaderna är bostads- och ekonomibyggnader som hör till gårdsbruksenheternas driftscentrum. På vidsträckta obebyggda gårds- och åkerområden kan rester från tidigare bebyggelsefaser ha bevarats.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Fredrikshamn







