Metsäkylä (Skogby) Klemola

Skogsbyns gamla tomtmarker har legat på västra stranden av en kurva vid Suomenjoki älv norr om Storträsk och den numera sluttande Mäteträsk på de moränförekomster som omges av åkrar, cirka 2 km söder om korsningen mellan Sippola älv och Stormanjoki. I Sahakoski norr om byn har det funnits en bra kvarnplats, och på ömse sidor om älven bördig odlingsmark.

Vid sidan av den medeltida byn finns även stora och arkeologiska fyndmaterial rika stenålders bostadsområden på platsen (se Kuusisto, Klemolas stuga och Klemolas åkerkull). Skogsbyn nämns för första gången i ett dokument från år 1458 (FMU 3076) som definierar gränserna mellan byarna i västra och södra Stora Vehkalahti.

Skogsbyns äldsta bebyggelse härstammar dock uppenbarligen från en systematisk svensk nybebyggelse under 1200- och 1300-talen. Den äldsta tomtmarken utgjorde en hel helhet mitt i åkerjorden: Storby, dvs. Storbyn, vars ytterområden senare fick finländska hus. De första byarna har tydligen varit ensamma hus eller små husgrupper som leddes av en husbonde.

Befolkningen och byarna har finfördelats senast på 1500-talet. I 1551 års jordbok har 19 hus antecknats i Skogsbyn. (Rosén 1936:46-47,62, 128,156.) Enligt traditionen har den äldsta bebyggelsen, den s.k. Storbyn, varit belägen där Klemolas, Aholas, Koivu och Ryysys hus (Rosén 1936:115) låg vid den tidpunkt då kunskapen antecknades, eller i början av 1900-talet, en relativt omfattande formation som fortfarande är omgiven av åkrar, där Mattilas och Toikas tomter (se Skogsby (Skogby) Mattila och Skogsby (Skogby) Toikka).

Klemola tomt är fortfarande bebodd, men obebyggd; byggnader är bostads- och ekonomibyggnader som hör till gårdsbruksenheternas driftscentrum. På obebyggda gårds- och åkerområden kan rester från tidigare bebyggelsefaser ha bevarats.