Lovisteininvuori

Röykiön ligger söder om riksväg 7 i Purola, på nordöstra stranden av Enviksbukten (Ängviken), på sydvästra spetsen av Lovitinberget, på sydöstra änden av Tjärnäsudden och 350 m nordost om Enviksön. Terrängen är söderut sluttande (10–15 mpy) en bergsplatå (40 x 20 m), där det växer några tallar. I den omgivande blandade skogen finns gott om stora block.

Söder om platån går sluttningen ganska brant mot stranden. Från platåns västra och norra sida löper en stugaväg till stranden. Baskartans fornlämningsmärke är 10 m för mycket i väster. Platsen är ganska lätt att nå från vägen och lämpar sig för vägledning. 1938 har man funnit en stor böljande ovala, sydväst-sydlig rännsten (12 x 10 x 2 m), som består av en bergshöjd av runda stenar (40–50 cm).

I mitten av rännstenen finns en kraterliknande fördjupning (1 x 1 x 0,5 m). Den östra kanten är utspridd på klippan, men annars verkar återstoden intakt. Från den största rännstenen 6 m söder om den lägre platån (12,5 mpy) har resterna av den andra rännstenen (rännsten 2, se undermål). Röttet är upplöst och spreds längs slätten, men har tydligen varit lägre och mindre (7 x 5 x 0,3).

Röttets södra kant har en rektangulär konstruktion (2,5 x 2,5 m), som uppenbarligen är sen. Röttet ligger 5 m söder om platån, den sydligaste stigningen (röse 3, se undermål) kan ha kvarlevorna av det tredje röttet (4 x 4 m). På grund av sin placering och struktur tar den största rösentiden bronsåldern.

Resterna av de mindre rösen på lägre höjd kan också vara järnåldern. Den totala mängden är, även om den delvis har förstörts, ett välbevarat och representativt exempel på den metalliska rösen på kusten.