Varför besöka
I Limingos vidsträckta slättlandskap reser sig kyrkbacken som en knutpunkt: en hög och smal korskyrka från tidigt 1800-tal, vars gula väggar indelas av breda pilastrar. Stig in och dröj en stund.
Att se: Lyft blicken mot kyrksalens blekta stockväggar och välvda brädvalv — och sök upp altaruppsatsen med joniska pelare, ovanligt praktfull.
Om platsen
De centrala elementen i det historiska landskapet i Limingo kyrkoområde är en arkitektoniskt värdefull kyrka som präglar de klassiska idealen från början av 1800-talet, en renässanstapul i den gamla kyrkogården samt en parkliknande kyrkogårdsmiljö med barrträd. Valet av backe som byggnadsplats för Norra Österbottens stora kyrkoägares moderkyrka i slutet av 1500-talet har lett till att dess vidsträckta odlingslandskap har blivit en strukturerad hierarkisk punkt.
Kyrkobacken ansluter sig till åkerlandskapet, som kantats av en helhet av gårdar som bevarats på sina gamla ursprungliga platser och klyvs endast av grusvägar som är underkastade det historiska odlingslandskapet och dess skala. Kyrkan består av en hög och smal korskyrka med ett svagt borsttak och en åttakantig lanternin som stiger upp från altikan.
De gulmålade väggarna består av breda pilastrar och fönster på två våningar. Kyrkosalen har blekta timmerväggar, böjda brädvalv och mellantakskupol i korscentret. Altaranordningen med joniska pelare är ovanligt spektakulär. Altar- och läktarräckena är balusterbyggda. Predikstolen från den förra kyrkan från 1727 är skulpterad av svensken Johan Kyntzel och målad av Vasa Olof Ekelund.
Klockstapeln i den gamla kyrkogården väster om kyrkan är byggd under ledning av Grels Norrling, snickare på Kajana slott. Trevåningshus med genomgång är av bottentyp renässans. Tabyns ytterbeklädnad är från 1880-talet. Limingo kyrka och dess omgivningar ligger i ett nationellt värdefullt landskap i Limingoslätten.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
