Varför besöka
Vid Temmesjokis stränder bildar Ala-Temmes stamgårdar ett ovanligt ståtligt och välmående byggnadsbestånd som speglar 1800-talets nordösterbottniska bondearkitektur invid den leriga slätten.
Att se: Teppos gamla gårdsplan följer den medeltida, från sydvästfinländska herrgårdar härstammande kvadratiska modellen för sluten gård; se hur mansgården ramas in av byggnader medan ladugården lämnas utanför.
Om platsen
Byggnadsbeståndet i bebyggelsen längs ån i Ala-Temmes är ovanligt ståtligt och vittnar om välstånd. Det speglar 1800-talets välbärgade bondearkitektur i Norra Österbotten. Vid Temmesjokis stränder ligger byns stamhemman i byggnadsgrupper som sluter sig kring en inre gårdsplan. Arkitektoniskt mest betydande bland dem är Pääkkö, Marttila, Teppo, Ala-Elsilä, Yli-Elsilä, Punttala, Ollila och, längre upp längs ån, Pehkonen.
Den leriga slätten har gett goda förutsättningar för jordbruket. Kring Teppos gamla stamhemman är byggnaderna placerade på ett sätt som utvecklades under medeltiden. Efter förebild från herrgårdar och boställen i sydvästra Finland blev det sättet så småningom vanligt också på bondgårdarna i Österbotten.
Byggnaderna placerades i en kvadrat kring en sluten gårdsplan. I Norra Österbotten avgränsades mangården i regel av byggnader, medan fägården lämnades utanför den. Kring Teppos slutna gårdsplan står förutom huvudbyggnaden ett långt stall, ett gammalt bostadshus med ett förråd för bröd och spannmål samt en ladugård formad som ett L. Ett antal skjul och bodar samt en bastu ligger utanför gårdsplanen.
Också Pehkonen speglar dels den österbottniska traditionen, dels det byggnadssätt som hörde till ståndspersonernas bostäder. Vägen till Pehkonen viker av från landsvägen längs ån och korsar ån på en bro med bärande ramverk. På åns västra strand bildar Pehkonens folkstuga i två våningar en murliknande länga som sluter gårdsplanen.
Genom längan leder en genomgång in till den fyrkantiga gården. Den oputsade huvudbyggnaden murades av tegel 1852 och är i sina detaljer hållen i empirstil. I salen finns landskapsmålningar av sällsynt slag, som dekorationsmålaren Gustaf Holmqvist utförde med limfärg direkt på putsen. Av den gamla landsvägen mot Savolax, som gick genom byn Ala-Temmes, har en sträcka bevarats söder om gården Pehkonen.
Den sträcker sig in på Tyrnävä kommuns sida. Vägen är ett utmärkt exempel på hur vägsträckningen har varit en fast del av landskapet och bebyggelsen. Bebyggelsen i Ala-Temmes hör till en vidsträckt helhet som är känd under namnet Limingan niityt. Den kännetecknas av flack mark och vida vyer. Slätten Limingan lakeus är ett nationellt värdefullt landskapsområde.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Liminka
