Lillhoplax (Vähä-Huopalahti) Böle

Tomtmarken på 1700-talet, eventuellt medeltiden, i Bölehuset i Lillhoplax ligger i sydvästra delen av Reijolanllio, på tomten för höghusen på Korpantie 1 och 3 och på skogsområdet öster om dem, på sluttningen av en klippa. Den viktigaste delen av tomten är byggd i början av 1960-talet. Byns namn är baserat på namnet Haapala på den angränsande havsviken.

Magnus i Hapalax förekommer i historiska källor 1417. Leyl Hoppelasses (Lillhoplax) bonde Jons Erckesson omtalas 1529, varför byn senast då var delad i Stor- och Lillhoplaxbyn. Storhoplaxby har enligt senare kartor legat i Leppävaara runt Alberga herrgård och dess systerby Lillhoplaxby vid stranden av Lillhoplaxviken.

År 1540 fanns det tio bondebarn i Lillhoplaxby (Olof Pärsson, Per Olsson, Jöns Olofsson, Olof Eriksson, Simon Jönsson, Philpus Staffanson, Mikel Jopsson, Lasse Jopsson, Knut Larsson, Tomas Philpusson) som sammanlagt betalade sex fullskatter. År 1544 är Tomas Philpusson inte bland bönderna, men år 1547 är han där igen, Philipus Staffansson och Mikel Jopsson har försvunnit och som nya bönder nämns Lasse Silvastsson, Mickell Persson och Lasse Larsson, som var utebygdsman från Drumsöby.

År 1549 är situationen densamma, men förutom 1550 Lasse Larsson är Knut Larsson märkt som utebygdsman, likaså 1553. I byn 1556 hade bönderna delvis bytts ut och förutom 11 bönder fanns det fyra utbytare. Av dessa var Tomas Philippson, Drumsöbyborna åter Lasse Larsson, Per Jönsson och Erich Olsson. Fastän byns husantal varierade, förblev skattetalet detsamma.

Lillhoplax ungefärliga läge och byns tre hus har märkts ut på en karta över Broterus Munksudden från 1701. På 1749 års sockenkarta finns markerad Korpas, Bakkas, Böle och Gretsas samt i närheten av byn tre torp, en kröga och vägar. En exakt bykarta över Lillhoplax är från 1765. I byn fanns vid den tiden fyra hus på sina egna tomter (Korpas/Hinric Mattsson och Eric Johansson, Bakkas/Sigfrid Sigfridsson, Greis/Johan Sigfridsson, Böhls/Anders Johansson).

Dessutom hade i byn kronans besittning varit ett utebygdsland med en andel av stångfälten. Krouven, torpaterna, Bakkas och Gretsas, kända från 1700-talets kartor över Lillhoplax, har blivit föremål för byggnation, men tomtmarken i Böle kan delvis vara bevarad på parkområdet i sydvästra Reijolanllio.

På Wikzéns karta från 1765 har en byggnad beskrivits mellan vägen från norr och klippan. 1870 finns fortfarande byggnader kvar, men inte längre 1932. Vid inventeringen 2025 på klippans sydvästra sluttning upptäckte man ett terrassliknande, skogbevuxet område, där stenar späckades under marken. Vid foten av klippan hade marken grävts och det föreföll ganska mörkt, möjligen var det fråga om något slags kulturlager. Bredvid gropen låg en del fynd från 1800-talet till 1900-talet. Under marken kan det finnas bevarade rester av det gamla utrymmet.