Kosken ruukki

Koskes krukområde ligger omgivet av odlingar längs Kisko älv i Raseborgs och Salos kommuners område. Koskes kruka grundades 1679 i den historiska perniöns socken, då bergskollegiets assessor Daniel Faxell (adlad Cronmarck) fick prisilegion för inrättande av två masugnar och fyra tyghammare för Koskes kronors gårds mark.

Ruukkis verksamhet hämmades av brist på kol samt besvärliga transporter av råvaror och produkter. Sista blåsningen i Koskes första masugn gjordes 1697 och förstördes 1701.Kangjärnsverkstaden fortsatte sin verksamhet och under 1700-talet tillverkades bl.a. kanonlavetter till landets fästningar. Det nödvändiga rockjärnet importerades från Taals massun och delvis från Sverige.

Efter storhatet byggdes om. Koskens kruka införlivades med bondgårdarna i Fiskars kruka 1737. På ägorna vid Riddargården i Orijärvi i Kisko funnos 1757 kopparmalm, som började smältas och förädlas i Koske i slutet av 1700-talet. På 1800-talet fick järnmalmen från inhemska gruvor samt senare från Sverige.

Koppartillverkningen upphörde 1867 och järntillverkningen upphörde när krukan brann 1890. greve C. Mannerheim grundade 1869 en kimröksfabrik på Koskenjokis västra strand, vars verksamhet fortsattes av Albert von Julin fram till 1918. Den industriella traditionen vid Koskella fortsattes därefter av ett elkraftverk, en kvarn och ett sågverk som byggdes 1908-1909 och som visar sig vara punktligt.

De viktigaste produktionsbyggnaderna längs Kiskonfloden i forsen är borta. Platsen för den äldre masugnen på flodens västra strand är troligen täckt av slagglager. På den nyare masugnen på östra stranden syns en stenbank och andra byggnadsgrunder. Två speciella byggnader för metallbearbetning finns bevarade.

På flodens östra strand finns två sammanbyggda kolugnar med laggtegel. Omkring två kilometer längre uppe på floden finns en kanalspärr byggd av John von Julin, 1826. Koskes kruka är på 1600-talet en stormaktstidsjärnbruk som ansluter sig till en industrihistoriskt betydelsefull järnbrukskedja i Västra Nylands järnbruk.

Området är listat som en riksomfattande byggd kulturmiljö. Kyrkan och tapulten i Ruukkiområdet är kulturhistoriskt värdefulla byggnader som finns förtecknade i Museiverkets byggnadsarvsregister.