Knaapin hiekkakuoppa

Objektet ligger från Kiuasbergets högsta punkt 700 m sydost, på en sandig tallduk i sandgropens norra kant. Området har flera breda sandgropar. Det är fråga om en 90-100 cm bred och 25 cm tjock rödmylla i form av en något krökt jordmylla som tydligt skiljer sig från den kringliggande sandjorden. Rödmylla ligger ca 130 cm från den nuvarande jordytan.

Enligt föraren av grävmaskinen har det funnits ett dussin förstörda rödfärgade träd på platsen. Tydligen har det funnits en röd jordfläck där. Sandgropen på gravens fyndplats låg några dagar före en provgrävning där inga artefakter hittades i mönstret. I juli 2002 upptäcktes på platsen ett nytt gravmönster vid kanten av en sandgrop, cirka 1⁄2 m bred strimma på ca 75 cm djup.

Bredvid detta fann man en uppenbar gravgrop som skär markens naturliga sandsediment till ca 1,1 m djup, dock åtminstone vid skärningspunkten utan rödjord. I en flyttad sandhög söder om gravarna fann man ett tema med ett bergartsobjekt (kalla ?) samt i en grav som utforskades år 2000 i ett landskap. Enligt Jukka Sipilä, som hittade platsen, skulle det ha funnits en liten bränd benbit vid kanten av ett gravmönster som hittades år 2002 och några meter söder om kvartsis.

De uppmätta gps-koordinaterna för graven som upptäcktes 2002 var 6725 072 / 3257 205, med 4,4 m noggrannhet. V. 2003 gjordes en två veckor lång försöksgrävning vid sidan av sandgropen med en försöksdike där inga gravmönster längre kunde upptäckas, men dock missfärgade naturligt. Även gravarna i gropens profil hade rasat.

Det visade sig i stället att det fanns några kvartsisar, ett rundat kiselstycke från kopplingen till en redan omgiven punkt och ett något bränd ben. Av det brända benet fick man en AMS-tidning på 8120+-80 BP för att öka objektets mesoliticitet.