Kårböle, säteri (Malminkartano)

På 1600-talet ligger platsen för Kårböles stuteri, Malmgården, och eventuellt en del av den medeltida byn Kårböle, i västra delen av Spelarparken, i nordöstra kanten av herrgårdsbågen. Malmgårdens tomtmark har bevarats fram till nutid och den 1734 färdigställda huvudbyggnaden är fortfarande upprätt.

I östra delen av tomten finns ett sovsal och en äppelgård byggd på 1940-talet. Flera andra byggnader har funnits på tomten, men de har rivits under 1900-talet. År 1540 fanns i Kårböle åtta hemmansegare (Tomas Nilsson, Hans Jönsson, Nils Jönsson, Clemet Larsson, Jöns Olsson, Lasse Nilsson, Staffan Tomassan, Anders Olsson) som sammanlagt betalade 2 1⁄2 fullskatt, i Rökisby tre hemmansegare Malmgården byggdes av elva Kårbölegårdar, varav sex låg öde under 1620-talet och alla gårdar donerades tydligen 1634 till hovjunkaren Jörgen Bönhard.

Malmgården är möjligen uppförd på den gamla medeltida bytomten Kårböle. Ingemagnanus i Karebola förekommer i historiska källor redan 1417. Bynamnet kan innehålla det fornsvenska personnamnet Kare. (Lasse Matsson, Michel Ingesson, Nils Jopsson) som sammanlagt betalade 2 fullskatter och i Nyby fyra bönder (Nils Jönsson, Tomas Jönsson, Clemet Larsson, Lasse Olsson) som sammanlagt betalade en halv skatt.

Enligt jordböckerna från 1547 och 1553 var Nils Jönsson och Clemet Larsson Kårböle ytterbymän, som då bodde i Nyby och tydligen hade flyttat dit från Kårböle. Rökisby och Nyby slogs fram till 1556 samman med Kårböle, där det då fanns tolv, sammanlagt 5 1⁄4 bonde som skulle betala fullskatt. Av dessa var sex desamma som bodde i Kårböle och Nyby 1553 och tidigare.

Hustalet förblev känt av dessa ända fram till början av 1600-talet, då byns skattetal var 5. Kårböles äldsta kartor är från 1695 och 1699. Byn hade då tre tomtmarker: Gammelby, Husbacka och Trägården, som låg på samma plats som den senare Malmgården. På fornlämningsområdet för Kårböles stuteriutrymme finns en enda stor, stenrampig, tvådelad byggnad med betongfot som syns på 1900-talets luftbilder, samt en mindre betongbyggnads grundläggning från början av 1900-talet och en modern brunn i sydvästra delen av området.

Det finns en tredje grundläggning av byggnaden bredvid området. Vid inventeringen 2024 var vegetationen mycket riklig och det finns gott om terrängbearbetning i området, vilket gör det svårt att lokalisera de äldre konstruktionerna. Under marken kan det dock finnas bevarade gamla konstruktioner och kulturlager. På västra sidan av Säters plats finns en välbevarad, avfolkad bytomt (Kårböle).