Om platsen
Tomterna i Kannusjärvi by är belägna i en nord-sydlig insjökedja: runt Kannusjärvi, Lilla Kannusjärvi och Haukjärvi samt de små floder som förbinder dem, med kullar omgivna av åkrar. Byn i Norra Vehkalahti antas ha bebott Lappland. Området kan ha varit en gammal ödemark för lapvetéerna, och från samma håll skulle man alltså ha kommit under medeltiden (1300- och 1400-talen) även en lappeisk kaskodlingsbebyggelse.
Även om bebyggelsens rötter kan ha sträckt sig till den tidiga medeltiden, fanns det fortfarande under 1500-talet en organisation av egentliga fasta bysamhällen. Kannusjärvi nämns först från höglandsbyarna 1525, då Tallinns stad beviljar skydd åt Tuomas Martinpojke, som dödat en svensk bonde vid namn Olavi från Cannisyervellerlś so. från Kannusjärvi (FMU 6269).
I 1500-talets jordböcker har även husen i den senare byn Ihamaa lästs upp i Kannusjärvi hus. I Kyli fanns år 1551 sammanlagt 36 hus. (Rosén 1936:103,108,128-129.) Även som stor är tomten fortfarande bebodd. Mellan bonings- och ekonomibyggnaderna på gården och på de obyggda delarna av bytomten kan resterna av tidigare bebyggelsefaser ha bevarats.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Fredrikshamn
