Om platsen
Tomterna i Kannusjärvi by är belägna i en nord-sydlig insjökedja: runt Kannusjärvi, Lilla Kannusjärvi och Haukjärvi samt de små floder som förbinder dem, med kullar omgivna av åkrar. Byn i Norra Vehkalahti antas ha bebott Lappland. Området kan ha varit en gammal ödemark för lapvetéerna, och från samma håll skulle man alltså ha kommit under medeltiden (1300- och 1400-talen) även en lappeisk kaskodlingsbebyggelse.
Även om bebyggelsens rötter kan ha sträckt sig till den tidiga medeltiden, fanns det fortfarande under 1500-talet en organisation av egentliga fasta bysamhällen. Kannusjärvi nämns först från höglandsbyarna 1525, då Tallinns stad beviljar skydd åt Tuomas Martinpojke, som dödat en svensk bonde vid namn Olavi från Cannisyervellerlś so. från Kannusjärvi (FMU 6269).
I 1500-talets jordböcker har även husen i den senare byn Ihamaa lästs upp i Kannusjärvi hus. I Kyli fanns år 1551 sammanlagt 36 hus. (Rosén 1936:103,108,128-129.) Kymmenedalens äldsta kända riksdagsman Paavo Tomaspojke Muren kom från gården i Kannusjärvi Mur. Han representerade Kymmenegårdens län (härad) vid 1617 års riksdag.
Huset var på 1600-talet också en av Veckevikens största odlingar; förutom åkrarna var Murens kreatur ansenligt med tidens mått. Som hållarens första ryttare rustade Muren från 1623 mot skattelättnader till kronan med filt. (Korhonen 1985:85.) Murens, nuvarande Toikas, tomt är fortfarande bebodd, men obebyggd. På obebyggda delar kan det ha funnits kvar rester av tidigare bebyggelsefaser.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Fredrikshamn
