Kalloharju

Det är en smal ås som sträcker sig cirka 200 meter över mossarna, och på kartorna kan man bara se den som ett torrt område i mitten av de utdikade myrmarkerna - höjdkurvorna är inte markerade, även om åsen högst upp höjer sig några meter över träsket. Marken är nästan stenfri sand. Den sandgrop som växte nästan helt och hållet i mitten är några tio meter lång och tydligen uppförd på den högsta punkten av åsen.

I södra spetsen finns en mindre sandtäkt på några tio kvadratmeter, som på grund av sin grad av jordmån och beskogning förefaller vara något yngre än den större sandtäktsgropen i den mellersta delen. Bådas ålder kan uppskattas (i sitt sista skede) till några tio år och med hänsyn till läge och omfattning torde det vara fråga om ett småskaligt sanduttag för husbehov.

Vid sidan av de tydliga sandgroparna finns det bland annat ett stort antal rävbon, både gamla och kvarvarande, och det finns två kolgravar på åtminstone två platser med gropar i öst-västlig riktning, av samma slag som finns på tillfälliga gravar. Nedan följer en lista över observationer (N E): 1) 6917456 / 420876 E-W riktningsväg 150*100cm 2) 6917453 / 420876 Kolgrav klyvs 3m 3) 6917415 / 420894 2 på varandra följande tryck 1,5 x 1 m i E-W-riktning + rävhål 4) 6917412 / 420913 Kolgrav klyvs 2m Lycka A. A. I Revon Jyväskylä kommuns historia från 1937 står det på sidan 51: "I byn Nynäslä finns i mitten av träsket en kulle, Kallosaari eller Kalloharju.

Där har man hittat människoben och en forntida trogen följeslagare till en yxa med tunnt stål." Repo nämner inte sina källor. Det faktum att en yxa hittades i en av gravarna låter både intressant och otroligt. Det är en avlägsen by i ett avlägset område med vattendelare, där det är mycket osannolikt att materiella begravningar förekommer. Eftersom det inte finns någon säker information om gravarna på platsen är målet kvar.