Itko 3

Objektet ligger 8,1 km söder om Väärsmäki kyrka, på en sandig låg ås som sträcker sig västerut. Baserat på det äldsta kartmaterialet och 2007 års inventeringar har Itko ensamhus varit beläget i samma område där lägenhetens byggnader idag är belägna. Det första omnämnandet av ett ensamhus är från 1559, då gränsen mellan Itkonön och Vieremunna fastställs.

Områdets gamla utseende är välbevarat. Bröståkrar enligt det äldsta kartmaterialet är fortfarande i odling, en hirsig och brädfodrad huvudbyggnad på en bytomt ligger kvar på stenfoten, enligt ägaren i slutet av 1800-talet och ligger ungefär på samma plats som man kan se på kartan från 1693. Det finns inget nyare byggnadsbestånd på bytomten, så det kan finnas kvar även de äldsta avlagringarna i området.

I dag bor gården inte regelbundet, men ägaren reparerar den långsamt och odlar mark. Vägen i området följer också de äldsta linjerna som syns på kartorna. I södra delen av Adamsbacken, som ligger i östra delen av byområdet, finns bland annat rödlera, kisel och en bit stenlera. I södra delen av Adamsbacken, som är relativt brant, finns en gammal landskaperad grusgrop och spår av grävning finns även i backens östra kant på vägens sida samt på toppen av backen.

Lagområdet och västsluttningen på den norra delen av backen har en 6 x 8 meter lång och 2,2 meter djup brant kantad källare?grop med allt slags skräp på botten. Den tredje gropen ligger på den västra sluttningen. Den är tvådelad. Den större gropens storlek är densamma som den ovan nämnda, men den mindre är 3 x 3 meter, djup 1,5 meter och ligger norr om den större.

Det finns kallmurad sten på den nedre sluttningens sida. De ovan nämnda konstruktionerna visar att Adamsbacken funktionellt ingick i bytomtområdet, även om det sannolikt inte fanns några bostadshus där.