Om platsen
På 1500-talet fanns det tre hus, varav ett ödelades vid slutet av 1600-talet. I kanten av åkern finns en skogsö som går genom en väg. Den södra delen av ön provgropades vid en inventering 2002. Jordmånen i området är sandig jord och lera. Inga fynd gjordes på platsen. Inventering 2008: Ön är lokaliserad till ön Byholmen vid inventeringen 2002 och definieras då på grundval av historiska källor.
Ön är cirka 1 km lång och har en bredd på cirka 0,5 km. Det är bara ett smalt kanna som går över fastlandet. Ön består av två delar, den nordligare är Byholmen och den sydligare Storön. Vid inventeringen hittades två byggnadsgrunder, båda på Byholmen. På de plöjda åkerfälten kring byn fann man ett par små bitar rödlera.
Inga fynd togs tillvara. Åkern är sandblandad lera. Mellan fälten växer hö och buskar och visar inget särskilt. Historiskt källmaterial, öns topografi, åkrarnas läge samt den vid tidigare inventering framlagda lokaliseringen av Holms avfolkade bytomt är det mest sannolika alternativet till bosättningens tidiga läge och objektsbegränsningen har gjorts på grundval av ovannämnda kriterier. För en närmare definition av objektet krävs ytterligare undersökningar.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- byplatser
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Raseborg
