Hervantas centralaxel

Hervanta är en av Finlands mest kända förorter byggda på 1970-talet. Idén bakom Hervantas stadsplan bygger på teorin om en kompakt stadsstruktur och kom som en motreaktion mot trädgårdsstadsideologin. I kärnan av betongbostadsområdet ligger ett affärscentrum och ett byggnadskomplex för offentliga tjänster, så som var typiskt för tidens förortsplanering.

Till komplexet hör aktivitetscentret samt fritidscentret med sina församlingslokaler. Byggnaderna som Raili och Reima Pietilä ritat är uppförda i rött tegel, vilket ger en kontrast mot de omgivande flervåningshusen i betong. Tegelarkitekturen och grönskan längs centralaxeln bildar tillsammans en helhet som ger bostadsområdet en egen tydlig identitet.

Affärscentrets arkitektur bildar en motvikt till höghusområdets arkitektur. Byggnadens huvudfasad är symmetrisk och livas upp av bågmotiv och olika murningstekniker. Inomhustorget i två plan ligger på mittaxeln och reser sig som en högre del ur byggnadsmassan, omgivet av stormarknader och specialaffärer.

Den tegelklädda nya delen är lika bred och lika hög som den gamla. På fritids- och församlingscentrets fasader återkommer oregelbundet formade fönster, flackt böjda former och rundade hörn. Församlingscentrets viktigaste rum är kyrksalen, medan hobbylokalerna och idrottshallen finns i fritidscentret.

Byggnadsgruppen som kallas aktivitetscentret har tre delar: hälsocentral, bibliotek och biograf. De binds samman av en delvis täckt mittkorridor och en liten öppen plats. Kännetecknande för byggnaderna är takfötter som svänger uppåt och utåt.