Varför besöka
Längs ångbåtsrutterna i Helsingfors skärgård reste näringslivets och kulturlivets elit sommarvillor från 1800-talet, ritade av tidens främsta. Också Topelius prisade landskapet kring Jollas och Stansvik.
Att se: Besök Stansviks gårds marker: huvudbyggnaden från 1800-talet, villa Engel och båthuset, och i Tahvonlahtens vik Schaumanns villa och alpstuga från 1870-talet, Gruvvillan från 1700-talet och järngruvan från 1760-talet.
Om platsen
Den villabebyggelse som växte upp vid ångbåtslederna i Helsingfors nära Helsingfors visar den sommarbostadskultur som började på 1800-talet och som växte fram i början av 1900-talet. Många av de representativa villornas byggherrar och invånare har klassats som en elit inom det ekonomiska och kulturella livet på sin tid, byggnads- och parkernas planerare är de bästa på sin tid.
Samla ihop berg, parker, ryggar, vikar och uddar som i vår tid omger Finlands nya huvudstad, placera Jollas och Stansvik bredvid Tuurholma, och kräva inte mer av det finländska skärgårdslandskapet (Sakari Topelius, Stjärnornas beskyddare) Till villornas huvudbyggnader hör bland annat värdefulla parker och trädgårdar, lusthus, spelplatser, badhus och kajer. 1889) I Helsingfors är Stansviks herrgårds byggnadsstock, huvudbyggnad, villa Engel och båthus från 1800-talet, likaså park, lusthus samt till villor ombildade arbetar- och ekonomibyggnader.
Vid Tahvoviken finns Schaumanns villa och alpstuga från 1870-talet, Gruvvillan från 1700-talet samt herrgårdens järngruva från 1760-talet. Yngre sommarbostäder på herrgårdens marker är kommunaltjänstemansföreningens hyddor i den s.k. Gamla byn. Vid Tahvoviken och Hästsundet finns några villor, av vilka Salomo Wuorio ritats ut av arkitekterna Gesellius-Lindgren-Sari en tidig villaplan för 1900-talets konst.
Tullöns herrgårdsmiljö i Turholmen och av tre villor som byggts av kommerserådet Borgström finns två nyrenässansvillor bevarade från 1870-talet samt en vidsträckt park. Nöjesgårdar och andra byggnadsbestånd är designade av Theodor Decker. Nöjesvillorna kombinerar de schweiziska husens egenskaper, den folkliga träarkitekturen och nyrenässansen.
En annan villa har länge varit sångaren Aino Acktés sommarvilla. Till Degerö parkliknande herrgårdsområde hör huvudbyggnaden, gästhuset eller strandstugan samt bostads- och ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden har närmast använts som sommarbostad från 1870-talet till 1950-talet, då den har omvandlats till åretruntbruk.
J.L. Runeberg veterligen tillbringat sommaren i strandstugan vid Degerö herrgård 1836. Där finns herrgårdens marker vid Saunavikens stränder samt i Östra ängen villabebyggelse från 1880-talet till 1930-talet. Huvudbyggnaden vid Jollas-Västergårds herrgård i norra delen av Bastubukten är ritad av arkitekt Robert Tikkanen.
I spetsen för den udd som sticker söder om Jollas herrgård finns en liten Matosaari med en ruin av en 1963 bränd storvilla omkring sig en intressant trädgård med mur- och terrasskonstruktioner som ritades av trädgårdsarkitekten Paul Olsson på 1920-talet. På Matoholmen finns också en villa under slutet av 1800-talet och ett batteri och en krutkällare under Krimkriget.
I Villing finns ett samhälle runt öns lilla 1800-tals herrgårdsmiljö (huvudbyggnad, rödstuga och park) som huvudsakligen är representativt i början av 1910- och 1920-talet och som bebos av ett fyrtiotal villors jordaktiebolag. Dessutom finns det enskilda nyrenässansvillor vid 1800-talets slut, bl.a. Villa Granudden, samt villor i jugendstil, som byggdes i början av 1900-talet, bl.a. Fazers tomt Kallioniemi, samt senare byggda villor ända fram till 1960-talet.
Arkitekt Oiva Kallio har ritat villan Villa Oivala från 1924. Bland dem som byggdes på platsen för fiskarbostaden finns Torpets ofta ombyggda villa, vars 1930-talsdräkt är ritad av arkitekten Martti Kuinkanka. Förutom villorna består öns landskap av långa stenstängsel. Vaktholmens villaområde består huvudsakligen av sommarhems- och villabebyggelse runt stränderna i början av 1900-talet samt av det gamla småskaliga jordbruksområdet på öns inre delar.
Bland öns många representativa villor märks Wasenius fina villa för jugendtiden. I Soukansudden i Esbo finns en minnesskrift över ett kejsarbesök vid 1880-talets slut. Av de fem gamla villorna på Tallholma är Villa Tallholm en av skärgårdens första byggnader som byggts som villa. Runt kyrkoherde Geitlins stora villa, byggd 1865, finns en trädgård med ädelträd.
I norra delen av ön Pentala finns en mångsidig byggnadsgrupp som uttrycker skärgårdens användning, varav en betydande del hör till skärgårdsmuseet. I området finns villor, 1700-talets fiskarstuga och seglingssällskapets paviljong Pave, vars del ritades av Sigurd Frosterus 1912 och Matti Finelli 1938.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
