.jpg)
Det heliga korsets kyrka i Hattula är den äldsta kyrkan i Tavastland. En kyrka i Hattula omnämns första gången 1324.
.jpg)
Den heliga korsets kyrka, känd som vallfärdsort under medeltiden, drar dig fortfarande in: till skillnad från andra landsortskyrkor är den murad i tegel på de synliga väggytorna, och inne är vägg- och valvytor täckta av kalkmålningar.
Att se: Sök upp den fyrsidiga fotlösa predikstolen som Lepaa gårds ägare skänkte år 1550 — den äldsta i Finland. Lägg också märke till de medeltida skulpturerna av den s.k. Lieto-mästaren.
Heliga korsets kyrka, som under medeltiden var känd som pilgrimsmål, är berömd för sina målningar. Till skillnad från andra medeltida landsortskyrkor är kyrkan byggd av tegel på de synliga väggytorna. Endast vapenhuset och sydväggens strävpelare är av gråsten, och båda har förnyats i ett senare skede.
I gavlarna finns korsmönster och dekorband komponerade av formtegel. Strävpelare finns också i ytterhörnen. Sakristian och vapenhuset ligger mitt emot varandra. Masker av tegel sitter ovanför västfönstret och i strävpelarnas ytterhörn. Ovanför fönstret på östsidan är en kalvariegrupp målad på fasaden, alltså en framställning av den korsfäste Kristus.
Inne i kyrkan har kyrksalen fyra travéer, och två pelarrader delar den i tre lika höga skepp. Det mellersta skeppet är bredare än sidoskeppen. Förutom kyrksalen är också sakristians vägg- och valvytor täckta med kalkmålningar. Sådana finns också på vapenhusets östvägg, som har bevarats i ursprungligt skick.
De mest betydande av kyrkans medeltida skulpturer är den s.k. Lieto-mästarens Jungfru Maria, krucifixet, den helige Olav, gruppen med Kristus som bär korset samt den helige Göran och draken. Av den fasta inredningen har två predikstolar bevarats. Den fyrsidiga, fotlösa predikstolen donerades år 1550 av ägarna till Lepaa herrgård och är den äldsta i Finland.
Den nyare predikstolen bärs upp av en skulptur av den helige Kristoffer och är från 1701. Bland kyrkans äldre föremål finns en dopfunt av trä från senare hälften av 1400-talet och sju begravningsvapen från 1600-talet. Nils Schillmarks altartavla föreställer den heliga nattvarden och är från 1782. Kyrkogården omges av en stenmur och torde redan under medeltiden ha haft sin nuvarande omfattning.
Dit leder genomgångar. Den norra är från medeltiden och den södra från början av nya tiden. Klockstapelns nedre del är av gråsten, och den övre delen byggdes 1813 enligt Intendentskontorets ritningar. Sydväst om kyrkan står det ljust putsade sockenmagasinet i tre våningar. Det ritades av A.F. Granstedt och blev färdigt år 1840.
Byggnaden fungerar som informationscentrum och kafé för Heliga korsets kyrka. Heliga korsets kyrka i Hattula är byggd på Hurttalanharju, där åsen vidgar sig till en kulle. Platsen ligger vid stranden av Hattulanselkä och är betydelsefull för landskapsbilden. Hurttala by fick sin fasta bosättning under järnåldern, och byns forntida centrum har legat norr om kyrkan.
Väster om kyrkan öppnar sig en vidsträckt uppodlad dal mellan Hurttala och Parola. I åkerlandskapet syns gårdscentrumen Kalliola och Kinnala tydligt. Där har traditionell bebyggelse bevarats, bland annat huvudbyggnaderna från 1800-talet. Heliga korsets kyrka i Hattula är en del av det nationellt värdefulla landskapsområdet med namnet ”Vanajaveden laakso ja Aulanko”.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
.jpg)
Det heliga korsets kyrka i Hattula är den äldsta kyrkan i Tavastland. En kyrka i Hattula omnämns första gången 1324.
Skyddad byggnadHattula
Läs mer
Skyddad byggnadHattula
Läs mer
Skyddad byggnadHattula
Läs merHattula
Läs merHattula
Läs merHattula
Läs mer
Nationellt betydandeHämeenlinna
Läs mer
Skyddad byggnadTavastehus
Läs mer
Skyddad byggnadTavastehus
Läs mer
Skyddad byggnadTavastehus
Läs mer
Nationellt betydandeHämeenlinna
Läs mer
Skyddad byggnadTavastehus
Läs mer