Hartikkala

Från den historiska bytomten finns en eldstad, byggnadens vägglinje och källare som syns i terrängen. På platsen finns en rektangulär, 9 x 6 meter bred och högst 1,2 meter hög uppenbar byggnadssten och en källare som är valvad i mitten och under den. Nära 12 meter söder om källaren finns en annan, större än den förra, byggnadsstensfoten.

I den östra änden finns en klar rest av eldstaden och i den västra änden två låga höjningar. På byggnadens södra sida finns som förlängning en lägre stenfot, som endast stiger något över markytan. Källaren ansluter sig till den historiska tidens boplats. Hattfisken (även känd som Stora kartan och Isohuset) var från medeltiden en nedärvd stråle, en boningskarta för en ruls.

Hartikkala hustomt har varit belägen på denna plats åtminstone redan under 1600- och 1700-talen. Ännu på nyskifteskartan 1925 finns sammanlagt fem byggnader på tomten. Bostadsorten har dock övergetts kort därefter. Det finns skäl att anta att den vår 2019 inventerade Hartikkala bytomt började användas senast under medeltiden.

Det finns inget att veta som tyder på att byggnaderna någonsin skulle ha varit belägna någon annanstans än på den tomt som kontrollerades 2019.