Fredrikshamns fästnings- och garnisonsstad

Fredrikshamn är en stilren historisk fästningsstad som är unik både i sin stadsplan och i sitt befästningssystem. Fredrikshamns radiella stadsplan bygger på renässansens idealstadsmodell. Stadsområdet omges av en fästningsring med kraftiga bastioner. Från stadens centraltorg utgår åtta radiella gator, som förenas av två cirkelgator.

I staden finns byggnadsbestånd från 1800-talet och enhetliga gatuvyer. Bara den sydvästra delen har förnyats. Kasernområdet i stadens östra del ger fästningen en militär prägel. Till de betydande offentliga byggnaderna hör bland annat rådhuset, den lutherska och den ortodoxa kyrkan, Vehkalahti kyrka samt huvudbyggnaden vid Fredrikshamns kejserliga kadettskola (senare Reservofficersskolan).

Rådhuset från slutet av 1700-talet ligger på det cirkelformade torget, i de radiella gatornas medelpunkt. Den nyklassicistiska stenbyggnaden har tre våningar, och dess monumentala mittorn uppfördes på 1840-talet enligt Intendentskontorets planer. I bottenvåningen finns välvda rum. Huvudvåningens rumsindelning är väl bevarad.

Den lutherska kyrkan ligger i nordvästra kanten av Rådhustorget. Den nyklassicistiska lutherska kyrkan byggdes enligt C.L. Engels ritningar och stod färdig år 1843. På kyrkans tomt finns hjältegravar, ett minnesmärke över inbördeskriget och ett minnesmärke över de avlidna som blev kvar i Karelen. Den ortodoxa kyrkan gränsar till torgets östra kant.

Kyrkan är ett nyklassicistiskt rundtempel från 1837 och är helgad åt apostlarna Petrus och Paulus minne. Kyrkans klocktorn med lökkupol stod färdigt 1863 och är ett av de tidigaste exemplen på rysk-nationella arkitekturformer i Finland. Kring kyrkans tomt löper en ståtlig inhägnad. I stadens nordöstra del ligger Vehkalahtis medeltida stenkyrka.

Den förnyades till sin nuvarande form efter stadsbranden 1821. Kadettskolans huvudbyggnad i tre våningar är ritad av arkitekten Jac. Ahrenberg. Kadettskolans område omfattar nästan en fjärdedel av Fredrikshamns bastionbefästa cirkelstad, i närheten av den östra Viborgsporten. På området finns byggnader ritade av arkitekterna C.L. Engel och E.B. Lohrmann.

Till dem hör manegen och sjukhuset, som inrymmer Reservofficersskolans stab, samt skolföreståndarens bostadshus i rött tegel, som senare blev officersklubb. Till områdets gamla byggnadsbestånd hör vaktbyggnaden vid Viborgsporten. De äldsta kasernbyggnaderna är från 1780-talet, förråds- och klassbyggnaden från början av 1800-talet.

Utanför vallgraven är kasern-, förråds- och underhållsbyggnaderna rysk tegelarkitektur från 1910-talet. Andra anmärkningsvärda enskilda byggnader i Fredrikshamn är bland annat Fredrikinkatu 1, ett rikt formgivet stadspalats av trä från 1889 (W. Aspelin), Rauhankatu 5, det s.k. Arvilommis hus i nyrokokostil från åren 1849-1859 samt borgargårdarna vid Kasarmikatu och det s.k. Borgmästarhuset från 1866.

Av stenhusen kan nämnas Kadettikoulunkatu 2 B, huset från 1760 som i dag rymmer stadsmuseet och där Gustav III och Katarina II förhandlade om fred 1783. Pikkuympyränkatu 5; societetshuset Seurahuone från 1890 (Kiseleff & Heikel). Pikkuympyränkatu 8; Fredrikshamns sparbanks träbyggnad från 1888 (W. Aspelin).

Kasarmikatu 5; Aladinin talo byggdes ursprungligen på 1790-talet till bostadshus för artillerichefen. Huset byggdes om till sin nuvarande form 1914 (G. Taucher). Kasarmikatu 4-8; vid Kasarmikatu har stadens mest omfattande gamla trähusbebyggelse bevarats. Områdets byggnader härstammar huvudsakligen från tiden efter stadsbranden 1841.

På Kasarmikatu 6 finns Kauppiaantalomuseo, köpmanshusmuseet. Den vidsträckta bastionring som omgav staden har bevarats, med undantag för den sydvästra sidan, och vallarna har restaurerats till välvårdat skick. Keskusbastioni på den norra sidan har byggts om till en festplats för sommaren, med ett arkitektoniskt imponerande tälttak.