Halla

Åkerområdet, som svagt sluttar österut, mot en låg terrängpunkt där diket ligger. I nedre delen av åkern finns en terrassborste. Söder om åkeröppningen finns en sjö. Upptäcktområdet ligger i en svagt sluttande sluttning och har en bredd av cirka 30x30 m. Hittningarna är precis på ytan av en pinne, cirka 10 cm djup.

Ovanför detta område, på åsen, några eventuellt senare järnföremål. I det lilla hålet i objektet finns mörk mark under den nuvarande tröskeln till ett djup av cirka 50 cm. Föremålen KM 40649:1-21 har hittats i metallletning, fyndtiden är okänd. Föremålen levererades till museet 2015. De består av tio silvermynt eller fragment, fragment av smycken av järnålder, två blad av yxa och historiska ringar.

På S:t Michels 1750-talsbärarkarta har på platsen antecknats Launiala by, vars fyra hus på basis av kartan har varit belägna vid den nuvarande Launiala lägenheten samt på den omgivande åkern. Objektets avgränsning baserar sig på en bärarkarta, bytomten har inte kontrollerats i terrängen. Både järnålderns och den historiska tidens boplatsers omfattning kan utredas endast med hjälp av försöksgrävningar.

År 2024 gjordes arkeologiska undersökningar på grund av planprojektet. I det vidsträckta området fann man troligen ett brandskikt som daterade sig till början av 1700-talet. I undersökningarna gjordes inga observationer som tydde på järnåldern, utan alla fenomen daterade sig till den historiska tiden 1600-1900-talet.