Juva gård

Gruppen av herrgårdar i Juva, alltså Vehmaa, Loukio, Inkilä och Tietti, är ett egenartat kulturfenomen som uppstått utanför landets egentliga herrgårdsområden och som präglar det byggda landskapet. Bland dem finns märkesverk inom arkitekturhistorien. Herrgårdarna är en del av den större helheten Savon kartanot.

Den omfattar förutom herrgårdarna i Juva även herrgårdarna i Rantasalmi och Joroinen. Kulturlandskapet i Vehmaa präglas av låglänta, bandformade åkrar som tydligt löper i sydost-nordvästlig riktning, och av de trädrader och björkdungar som kantar vägen. Huvudbyggnaden på Vehmaa herrgård är en träbyggnad i en våning med tvärgavel.

Den uppfördes 1849 efter byggherren Georg Grotenfelts egna ritningar, som sannolikt byggde på mönsterböcker. I tvärgaveln, som är fem fönsteraxlar bred, ligger en stor sal. Byggnadens volym och detaljerna i empirstil knyter den till den östfinländska herrgårdstraditionen med ryska influenser. Interiörerna har bevarats tämligen väl i den utformning de hade i mitten av 1800-talet.

Pelargången och balkongen på trädgårdssidan är byggda 1920 enligt Nils Grotenfelts skisser och arkitektbyrån Frosterus-Gripenbergs ritningar. De rödmyllade bostads- och ekonomibyggnaderna bildar en symmetrisk gårdsplan som är sluten på tre sidor. Till byggnadsgruppen hör dessutom en ståtlig stenladugård samt flera andra ekonomibyggnader.

Till herrgårdsgården leder en björkallé från landsvägen. Herrgårdskulturen i Juva representeras också av de gamla rusthållen Inkilä och Tietti samt av Loukio herrgård. Med sina torp och kvarnar bildar de en särpräglad helhet. Inkiläs huvudbyggnad är från år 1853. Den är byggd av lera, sten och ljung och förlängdes i slutet av 1800-talet.

Till Inkiläs gårdsplan hör dessutom en folkstugubyggnad, en ladugård och en rad uthus. Vid Inkilänkoski finns en kvarn- och elanläggning från början av 1900-talet som har hört till gården. Under vinterkrigets sista dagar var högkvarteret förlagt till Inkilä. Salpalinjens slutliga sträckning blev färdig i Inkilä i mars 1940.

Huvudbyggnaden med valmtak på det gamla rusthållet Tietti är från 1800-talet. Till gårdsplanen hör dessutom en bod i två våningar samt ett stall av sten och timmer. Loukio herrgård ligger på en åkerslätt som sluttar ner mot Loukionlampi. Den klassicistiska huvudbyggnaden med tvärgavel är till sina äldsta delar från år 1770.

Den reparerades 1840 och det yttre restaurerades 1969. Gårdsplanen omges av en folkstuga, en bod, förvaltarens bostad och ett lider. Till gårdsplanen leder en björkallé.