Forsby (Vanhakaupunki, Koskela)

Forsbys kupptida byplats ligger i den nordöstra kanten av Gamla stans väg, väster om den klippiga Klockbacken, på ett vårdat parkområde. Vid foten av Klockbacken, öster om kyrkan och kyrkogården i Gustav Vasa park finns en skyddad terrass som är typisk för den gamla tomtmarken. En del av byn ligger på en äng sydväst om den nuvarande Gamla stadsvägen, där man fann konstruktioner av en medeltida by vid arkeologiska utgrävningar vid Helsingfors stadsmuseum 1989–93.

Byns namn baserar sig på den vid sidan belägna forsen av Vandaälven. Forsby omnämns i historiska källor för första gången 1417, då Forsbys bönders fiskevatten befrias från Padisten munkars bruk. 1540 fanns det fyra bondebarn (Simon Matsson, Anders Olsson, Pär Jönsson, Mikel Persson) som sammanlagt betalade 1 1⁄2 fullskatt, men redan 1543 fanns det förutom dem även Clemet Matsson i byn.

Staden fick eventuellt två lägenheter i Forsby 1553 (en fullskatt). I Helsingfors herrgårds och vojvodskaps räkenskapsbok för åren 1555–1556 finns som betalare av näbbskatt antecknade från Forsby Michill Persson, Clemett Mattsson och Simon Mattsson. I 1569 års stadsprivilegierades Forsby gårds marker till stadens odlings-, betes- och fiskemarker.

Från 1559 till 1572 finns Forsby inte i bevarade jordböcker, men i 1571 års silverskatteförteckning finns i byn fyra bondebarn, av vilka Clemet Matsson och Michel Persson bodde i byn redan på 1540-talet. I 1573 års jordbok har det också berättats att Helsingfors stad har betesrätt i byn. Forsby, som innehas av Helsingfors stad, håller sig kvar i jordböckerna fram till 1800-talet, men tydligen ödelades den vid något tillfälle.

Forsby är märkt på 1749 års bärarkarta vid nordvästra hörnet av Klockbackens klippa, men även närmare stranden och ön Kungsgården är rikt bebodd då. På 1738 års kartor är Forsby hemman märkt ungefär på dessa platser också, 1777 byggnader har tydligen legat på klippan. På platsen fanns Forsby gård kvar på Klockbacken under 1800-talet, och det har funnits byggnader i området fram till idag.

På det oupptäckta parkområdet, som passar som byplats, finns stora stenar på kanten av den gårdsväg som går från Gamla stans väg mot nordost, eventuellt kvarlevan av det gamla stenstaketet, samt vid vägkorsning under ett träd en stor kulle. De kanske inte har något med den gamla byn att göra, men det kan ha funnits tecken på en medeltida by under marken.

Vid utgrävningarna 1989–1993 fann man tydliga tecken på äldre bosättningar i området. Det verkar som om åtminstone några av byggnaderna i den medeltida byn fortfarande var i bruk efter 1550.