Varför besöka
Vid Kymmene älvs strand, vid lugnvattnet nedanför Ankkapurha fors, berättar Anjala herrgård om tre lager historia: herrgårdsväsendet, rikets krigshistoria och den tidiga storindustrins födelse.
Att se: Lägg märke till huvudbyggnadens lakoniska, oartikulerade fasader i svensk nyklassicism från slutet av 1790-talet eller början av 1800-talet, och kolonnaden och balkongen som tillkom framför under restaureringen.
Om platsen
Anjala kulturlandskap, som ansluter sig till Kymmene älv, har en betydande ställning i formationen av herrgårdsväsendet, rikets krigshistoria samt födelseplatsen för den tidiga storindustrin. Anjala herrgård ligger vid Kymmene älv, vid suvanno nedanför Ankkapura fors. Ankkapurhas stenålders boningsort är ett tecken på regionens långa bosättningshistoria.
Kymmeneälvens ställning som gränsälv mellan Sverige och Ryssland under 1700-talet har lämnat efter sig fästningar och utrustning som byggts av både svenskar och ryssar i området (se även ett separat objekt Kymmeneälvens gränsfästen). Den två våningar höga huvudbyggnaden på Anjala herrgård ligger i slutet av 1790-talet eller från början av 1800-talet efter den tidigare förstörelsen av den så kallade Gustaf i kriget 1789.
Den svenska nyklassismens inverkan syns i dess lakoniska och ostrukturerade fasader. Den pelare och balkong som byggts framför huvudingången är från tiden för restaureringen av huvudbyggnaden, som omvandlades till ett museum. Anjala herrgård hör tids- och stilmässigt till samma grupp av herrgårdsbyggnader som Kauttuskuu huvudbyggnad, Hakoinen och Kirkniemi.
Från det övriga gamla byggnadsbeståndet i Anjala herrgård finns kvar steniga ladugårdar från 1840-talet, mjölkkök och spannmålsmakasin, två folksamlingar, ladugård och ris. Från länderna inom det gamla herrgårdsområdet har bildats Anjala lantbruksläroanstalt, vars nybyggnader ligger inom området för herrgårdens tidigare trädgård.
Anjala herrgårdskultur med byggnader, omfattande odlingar och björkgränder representerar de gamla herrgårdarna i Wrede-släktet Anjala herrgård, Rabbelugn (Takamaa), Wredeby och Fredrikshamn. Från Anjala tralss 1805 leder en halv kilometer lång björkgränd, där de tidigare gränserna för åkerskiften har märkts ut med gran.
Huvudbyggnaden är färdig 1820. Wredeby, vars tvåvånings mansardtaksbyggnad uppförts 1815, har avskilts från sin stamgård i början av 1800-talet. I närheten av Anjala herrgård finns Anjala korskyrka, färdigställd 1756, vars byggmästare troligen har varit Arvid Junkkarinen. Träkyrka i korsningen vid vägkorsningen har på östfinska på ett utvärtes sätt smala korsskaft.
Kyrkans empirestil är från 1840-talet. De centrala delarna av den kyrkinredning som led skada vid Anjala inmutning är från 1790-talet. Kyrkans stake har färdigställts 1792. I slutet av 1800-talet stod den gamla kyrkogården på Kyrkoberget nordväst om kyrkan till Wrede-släktets förfogande. Släktets röd tegelkapell är från 1860 (G.Th.
Chiewitz). Dessutom finns på den stämningsfulla kyrkogården bl.a. en obelisk uppförd av Kakola fångar vid Mathilda Wredes grav från 1934. Mitt emot kyrkan på andra sidan landsvägen ligger det tidigare kommunalhuset i Anjala, ritat av Heikki Siikkosen 1940. Det första träsliperiet i Kymmenedalen 1872 har grundats vid åsen Ankkapurha, som präglas av Anjala herrgårds parklandskap.
Kymmene älvs träförädlingsindustris utveckling till storindustri har förändrat landskapsbilden sedan slutet av 1800-talet. (Se separata fabriksobjekt, områdena för Anjala pappersbruk och Inkerois kartongfabrik; Industriområdet i Myllykoski.)
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
