Alvettulan, Hyömäen, Matkantaan ja Tuittulan ryhmäkylät

Gruppbyarna Alvettula, Hyömäki, Matkantaa och Tuittula skiljer sig från varandra både i sin historiska utveckling och i sitt läge, och de har genomgått olika skeden i bystrukturens utveckling. I alla byarna finns bevarad bebyggelse som är typisk för de tidsskikt de företräder. Byarna omges av åkrar som har odlats i Tavastland i hundratals år, möjligen ända sedan förhistorisk tid.

Byvägnätet har behållit sin historiska sträckning. Byarna företräder en gruppbytyp som är vanlig i Tavastland och som bygger på bondejordägande. I den typen grupperar sig stamgårdarna utmed den bygata som löper genom byn. Den nuvarande bebyggelsen är i huvudsak från sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen.

Backstugorna som uppstod på 1800-talet ligger tydligt för sig själva, på egna backområden eller på mark som lämpar sig dåligt för odling, som en fortsättning på bytomten. Storskiftet och de kompletteringar som följde på det förändrade strukturen i de gamla gruppbyarna kraftigt, från slutet av 1700-talet ända fram till början av 1900-talet.

De många fornlämningarna från förhistorisk och historisk tid i byområdet vittnar om Alvettulas långa bosättningshistoria. Alvettulas täta bytomt har varit bebodd ända sedan medeltiden. De bondgårdar som blev kvar vid åstranden efter storskiftet påminner om den, liksom den grupp som deras gårdsplaner bildar, vägnätet och de gamla odlingarna runt omkring.

Det täta bycentrumet på backen, med skola och föreningshus, har vuxit fram utmed bygatan under de senaste hundra åren. Det kompletterar den äldre bebyggelse som hörde till den obesuttna befolkningen, alltså de invånare som inte ägde egen jord. I byns grundstruktur syns den historiska kontinuiteten i markanvändningen, även om de gårdar som blivit kvar har förnyat sina byggnader under de senaste hundra åren.

När gårdarna samlades på bytomten vid åstranden blev de stenigare backsluttningarna bostadsområden för torpare och arbetare. De småskaliga bostäderna ligger fortfarande utanför den gamla bytomten. Byn ligger centralt för trafiken, och sedan slutet av 1800-talet har det också kommit service utmed landsvägen.

Kring bybutiken står två byggnader från 1950-talet: sparbanken och köpmannens hus. Skolan och byns övriga samlingslokaler, alltså föreningshuset och arbetarhuset, ligger mitt i byn. De nya bostadsområdena ligger bakom åkrarna runt byn och bildar egna, fristående områden. Alvettulabron ligger där den historiska landsvägen korsar Alvettulanjoki, som förbinder Hauhonselkä och Ilmoilanselkä.

Bron byggdes på 1910-talet och är en bågbro av betong med två öppningar och tre leder i bågen. Den är 5 m bred, och de fria öppningarna är 27,2 m. Bron är en av Finlands äldsta broar av järnbetong. Gårdarna i Hyömäki ligger samlade utmed bygatan, på backsluttningarna i utkanten av odlingarna. Driftscentrumen tog form efter nyskiftet på 1930-talet.

Utmed byns smala vägar står gamla backstugor. Många av dem har förnyats och några står öde. Bebyggelsen i byn har glesnat betydligt sedan början av 1900-talet. Nybyggandet har koncentrerats utanför den egentliga huvudbyn. Byn har fortfarande kvar karaktären av en gammal gruppby och en småskalig miljö.

Att byn varit bebodd länge visas av stenarna med skålgropar och av gravarna från järnåldern. Tuittulas nuvarande, täta byplats bebyggdes på 1600-talet. Byns tre stenar med skålgropar vittnar om förhistorisk tid. Byns bebyggelse består av gårdarnas stora huvud- och ekonomibyggnader, som ligger samlade kring bygatan, och av bybutiken.

I ekonomibyggnaderna har man ofta använt betongtegel med pyramidformad yta. En del av stamgårdarna flyttade ut från byn under början av 1900-talet. Det område som tidigare hörde till de obesuttna har behållit sina särdrag. Byn med sina vidsträckta odlingar hör till kulturmiljön kring Hahkiala herrgård.

Den lilla byn Matkantaa ligger på en udde vid Matkantaanselkä, mitt bland odlingarna. Byns driftscentrum ligger samlade i en enda grupp utmed bygatan. Bebyggelsen är till stor del från 1800-talet och början av 1900-talet. Gårdarnas huvudbyggnader är stora hus av bondgårdstyp, och på gårdsplanerna står gamla ekonomibyggnader av timmer och av murat lertegel. Byarna Alvettula, Hyömäki, Matkantaa och Tuittula ingår i landskapsområdet Hauhonselän kulttuurimaisemat, som är av riksintresse.