Född 1550 som dotter till en enkel soldat som blev fångvaktare växte Karin upp på samhällsstegens nedersta pinne och gick i tjänst i en hovmusikers hushåll — och det var tjänsten, inte slumpen, som förde henne inom synhåll för kungen. Hon blev Erik XIV:s följeslagerska och sedan — häpnadsväckande nog, tvärtemot tidens alla seder — hans hustru och krönta drottning 1568. Få har haft så kort väg från fattigdom till tron.
Hon bar den knappt ett år. När Erik störtades rasade allt hon vunnit. Hon skildes från sin man och fördes över havet till Finland, hölls en tid innanför Åbo slotts grå murar — flickan som vuxit upp bredvid cellerna nu instängd i en.
Men fångenskapen fick inte sista ordet. Efter Eriks död 1577 släpptes hon fri och fick godset Liuksiala, där hon levde trettiofem stilla år, avhållen av bygden — som husmor, inte längre någons pant. Hon dog 1612 och begravdes i Åbo domkyrka: staden som hållit henne fången blev till sist staden som behöll henne.
%2C_historisk_scen_f%C3%B6rest%C3%A4llande_Erik_XIV_och_Karin_M%C3%A5nsdotter_med_sonen_Gustav%2C_1858.jpg)