Designmuseet i Helsingfors, har samlingar som ursprungligen anskaffades 1873. Samlingarna förvaltades från 1875 av Konstflitföreningen i Finland i Ateneum fram till 1979, då ett museum öppnades i före detta Läroverket för gossar och flickors hus vid Högbergsgatan. Museet hette under sina första år Konstindustrimuseet.
Om platsen
Designmuseet, beläget vid torget på Korkeavuorenkatu mitt emot Johanneskyrkan, fäster uppmärksamheten inte bara tack vare sitt utmärkta läge utan även på grund av sin ornamentik. Genom sitt fasadmaterial av putsad tegel anknyter byggnaden till den torgets dominerande Johanneskyrkans arkitektur. Byggnadens kännetecken i nygotisk formstil är de stora och höga fönstren samt taket försett med dekorativa, spetskrönade torn. I mitten av fyra mindre torn med dekorativa insnitt reser sig ett intressant artikulerat centraltorn. Byggnadens två första våningar följer nyrenässansens typiska indelning, som också återfinns i normalskolans arkitektur på den motsatta sidan. Arkitekten har till den övre delen av byggnadens mittrisalit, som fortsätter som ett tredje plan med vindslokaler, tillämpat den vid planeringstidpunkten moderna Östersjöområdets tegelgotik. De små fönsteröppningarna har pyntats med gaveltrianglar. Byggnadens sockel är granit, likaså stegen till huvuddörren, på båda sidorna om vilka det finns smidda lyktstolpar. Byggnaden är ett gesamtkonstverk där estetiska och ideologiska strävanden förenas; byggnaden är ju ursprungligen uppförd som skola. Till ideologin hör också de till skolans ursprungliga karaktär hörande dekorationsmålningarna och sentenserna på väggarna, av vilka det ursprungligen torde ha funnits sådana bara i huvudentréns trapphus. Formspråket som valts för dekoration är nygotik, som Nyström betraktade som en slags nationell stil. Interiörerna har väl bevarat sitt ursprungliga utseende. I huvudentréns trapphus har ursprungliga dekorationsmålningar rekonstruerats. Golvet belagt med keramiska plattor i entréhallen är ursprungligt. I kaféet kan man se en restaurerad frismålning, sådana har funnits i andra rum med. Festsalen på andra våningen har förenats med korridoren med spetsbågeöppningar uppburna av pelare av gjutjärn och granitdelar. Huvudsalarna och centralaulan utgör ett enda rum. I grundrenoveringen bevarades kakelugnar, plattsgolv och paneltak, varav en del målats vita. Dubbla trappor i vardera änden av korridorerna är alltjämt i bruk.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Kommun
- Helsingfors