Åbo slott ligger vid Aura ås mynning i Åbo, Finland.
Om platsen
Åbo gråstensborg vid Aurajokis mynning är ett framstående landmärke, omgivet numera av hamn med tillhörande lätt industri- och lagerområden. Som den äldsta av de borgar som uppförts i Finland under den svenska kronan grundades den på en ö i Auraoki på 1280-talet, men nämns i skriftliga källor för första gången år 1308. Borgen fungerade som förvaltningcentrum för det under Sverige lydande Finland och landskapet från medeltid till ny tid. Till formen var borgen ursprungligen ett öppet lägercastell med ringmur och två torn. Av lägercastellet formades i början av 1300-talet en sluten borg, indelad i en huvudborg och en förborg som successivt växt fram framför den. Förborgen nämndes i skriftliga handlingar för första gången inte förrän år 1463. De valvslagna Konungssalen, Nunnekapellet och Herrekällaren byggdes kring 1300- och 1400-talsskiftet. Sveriges riksföreståndare Sten Sture den äldre lät på 1480-talet uppföra östtornets två översta våningar och den s.k. Sturekyrkan. Gustaf Vasa utnämnde sin son Johan till hertig av Finland, under vars tid 1556–1563 den medeltida försvarsborgen förvandlades till en renässansborg. Hovet fungerade som förebild för Finlands renässanstid. En ny våning byggdes i borgen för hertigens och hans hustrus, polska prinsessan Katarina Jagellonicas, bruk. Översta våningen i nordflygeln fick en ny konungsal och mitt på innergården stod ett nytt trapptorn färdigt. Interiörernas hemtrevnad berikades bl.a. av väggpaneler, vävda tapeter och målningar. Förborgen, som fungerade som tjänstemännens arbetsrum, kompletterades och ett runt kanontorn uppfördes i dess sydöstra hörn 1568–1574. Borgen nådde då i sina huvuddrag också sina nuvarande mått. Borgen belägrades sista gången 1597–1599, varefter den nyttjades som förvaltnings- och bostadsplats. Huvudborgen med inredning brann ned år 1614 och trots återuppbyggnad övergick verksamheten huvudsakligen till förborgen. Hovrätten som grundades i Åbo 1623 inledde sin verksamhet i förborgen, och den östra flygelns rum blev på 1630-talet även Finlands generalguvernör Pehr Brahes tjänstebostad. Borgen genomgick omfattande förändringsarbeten även år 1698 då landshövdingen och länsstyrelsen flyttade till staden. Sedan borgens administrativa uppgift upphörde blev den fängelse och kronans förråd. Förborgens torn omvandlades till fängelse på 1770-talet och hela förborgen i början av 1800-talet. Huvudborgen användes som korn- m.fl. lager. Den nuvarande borgkyrkan placerades på 1700-talet i hertig Johans gamla festsal. Under det finska kriget var borgen stationsplats för skärgårdsflottans Åboeskader. Museiverksamhet inleddes i Åbo borg förborg redan år 1881. Då länsfängelset 1890 lämnat borgen överfördes hela förborgen till det historiska museets ägo. I borgen finns också äldre som fängelse använda lokaler, bl.a. det äldsta brunnsfängelset byggt på 1300-talet. Den avsatte kungen Erik XIV var fången på 1570-talet i förborgens rum tillsammans med sin hustru Karin Månsdotter och sina barn, och senare i det sexkantiga tornets cell. Borgens omgivning har förändrats sedan dess grundläggning, dels p.g.a. stadsstrukturens utveckling, dels vad gäller topografin. Det sund som fanns mellan borgsön och fastlandet hade slöpats ihop redan under 1500-talets lopp, och det har även fyllts ut sedan 1800-talet. I Slottsparkens område är fortfarande en del av den yttre vallgraven från 1500-talet synlig, vilken restaurerades ännu på 1700-talet. En trädgård anlades kring borgen redan under 1500-talets senare hälft. Träd planterades också längs vägen som ledde från borgen till staden, vilket troligen var Finlands första förverkligade parkgata. I början av 1900-talet beslöts att ett utomhusmuseum skulle grundas i borgens omgivning. Stadsparksföreståndarens M. Hammarbergs plan godkändes och parken med friluftsmuseum öppnades år 1906. Friluftsmuseet avvecklades efter krigen då en del av byggnaderna förstördes. Parken förnyades kring 1920–1930-talsskiftet och på 1950-talet. Norrsidan av borgen längs Borggatanhar kompletterats 1888–89 med fyra magasinshus uppförda av köpman C.A. Doepelin, som representerar det äldsta, privata affärslivet i hamnområdet. Undersökningar inför restaureringen av borgen påbörjades år 1939, men sommaren 1941 förstördes huvudborgens inre i en luftattack. Restaureringen baserad på professor Erik Bryggmans planer anses vara en av borgens viktiga skikt. Den restaurerade huvudborgen öppnades för allmänheten år 1961. Förborgen restaurerades under Museiverkets tillsyn på nytt 1975–1987 och huvudborgen 1986–1993. De flesta av borgens rum med sina valv har restaurerats till sitt ursprungliga utseende från olika tidsperioder. Borgens nuvarande yttre är ett resultat av byggnadsarbeten under skilda tider.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Kommun
- Åbo