Stenkyrka, medeltida. Pargas medeltida gråstenskyrka och dess förfunktionalistiska välsignelsekapell i anslutning till kyrkogården representerar båda tidens mångfasetterade arkitektur. Ytterhörnen till det grå steniga stamrummet har stora kontreforer, den norra delen av östra änden åtföljs av en rektangulär finsk kyrka. Bredvid vapenrummet i södra väggen finns ett benrum. Den sextraveiska kyrksalen har åttakantiga pelares stödjande korsvalv. Det breda mellanskeppet i den basala kyrkodeln är högre än sidoskeppen. De längsgående arkadbågarna mellan pilarna är starkt profilerade. Kalkmålning är huvudsakligen bevarad i valv. I skapelsvalven visas Kristus som en man med kval samt kyrkofäder och apostlars symboler. De målningar som gjorts av Peter Henriksons skola omfattar ett stort antal vapen, varav den sällsynta är påven Innocentius III:s vapen ovanför dörren till sakristian i norra väggen. Kyrkans medeltida föremål är det nordtyska krucifixet och den kalksteniga dopbassängen. Den tvådelade altarmaskinen i barockstil är från 1666, målningarna av läktarnas räcken från 1771 (Gustaf Lucander). I kyrkan finns ett stort antal begravningsbatteri samt en predikstol från 1653 i Finlands Nationalmuseums samlingar. Den finska kyrkans föremål består av en predikstol i barockstil från 1651. Den steniga bottenvåningen i klockstapeln söder om kyrkan är medeltida, toppen av trä är från 1709. Kyrkogården omgiven av stenåldern består av två portbyggnader från mitten av 1800-talet samt av Jacob Tengströms och hans familjs första ärkebiskopars, gulkalkade gravkapell från 1819. Välsignelsekapellet öster om kyrkan är en av de mest imponerande förfunktionalistiska byggnaderna i vårt land. Kapellet byggdes 1929-1930 av arkitekt Erik Bryggman. Kapellet som byggdes av cement tegel är smalt och högt. Kapellsalen är upplyst med ett högt fönster på södra väggen vid katafalk. Den inre färgen har förnyats under 1960-talet.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
Pargas kyrka är en medeltida gråstenskyrka belägen i Pargas i Finland. Pargas kyrksocken torde ha bildats i slutet av 1200-talet och nämns första gången år 1329. Kyrkobyggnadens äldsta del är sakristian från slutet av 1200-talet, vars rester ingår i Agricolakapellet beläget vid kyrkans östra gavel. Kyrkan var från början en katolsk kyrka utan bänkar.