Om platsen
Strömfors kruka är till sitt hela utseende och byggnadsbestånd landets bäst bevarade kruksamhällen med sina krukgårdar, kyrkor och mångsidiga produktionsbyggnader. På båda stränderna av Rören och suvanno ovanpå har ett stort antal produktions-, bonings- och andra byggnader som ansluter sig till krukverksamheten bevarats i slutet av 1700-talet och 1800-talet. De största bevarade produktionsbyggnaderna är två hammare med teknisk utrustning. Verkstäderna har bevarats eftersom Strömfors har lagt ned järnstallet med vattenkraft sist i Finland, först 1950. Ruukkis röd tegelblocksverkstad med tillhörande tillbyggnader, numera krukmuseet, ligger på forsens västra strand. En av de stora francecomté-rörjärnshamrarna har bevarats. Söder om Kankijärnsverkstaden finns hirsiga våghus- och lagerbyggnader. Båda är från början av 1800-talet, men de har senare ändrats. Även Strömfors andra hammare, den så kallade övre verkstaden, ligger alldeles vid krukgården, ovanför dammen. Strömfors stora, breda, huvudsakligen timmerbyggda vattensågsbyggnad (1887) är centralt belägen i krukorna. Mellan sågen och stånghammaren finns en kvarn på en minnesvärd plats på ön mitt i flodbädden. De nuvarande produktionsbyggnaderna ligger i områdets östra utkant. Den tidigare vattensågen i Strömfors kruka är vid sidan av Norrmark en annan bevarad byggnad av industriell vattensåg. Hirsstammen gör den till ett mycket sällsynt industritraditionsobjekt. I Strömfors finns det ingen tydlig enhetlig krukgata, utan arbetarbostäderna har redan i slutet av 1700-talet varit belägna i grupper på forsens båda stränder. Även krukgården (1892) ligger undantagsvis mellan hammare och hammare, endast omgiven av en liten park utan monumental utsikt över dammen eller fabriksanläggningarna. Ruukkis kreatursbyggnader och trädgårdar är norr om huvudbyggnaden. En oktagonformad träkyrka som uppförts söder om mjölnarbacken 1770 är den äldsta av de centrala kyrkor som byggts i Finland. Kyrkoklockorna har ända från början hängts upp i en lanternin som stiger upp mitt i kyrkans vattentak. Kyrkans nygotiska samtidsdräkt härrör från en grundlig reparation 1898. Altartavlan som visar uppstigningen har målats av Helene Schjerfberck. Det hjältegravsområdet utanför kyrkan har genomförts med Ilmari Virkkalas planer. En trevånings träbyggnad, s.k. Lutikkaslott eller Nådsborg, byggd för disponenten och kontorspersonalen från 1824 ligger vid dammens västra strand. Vid byvägen finns några arbetarbostäder från 1800-talet och början av 1900-talet. Till samfundet hör även den s.k. klubbbyggnaden från 1924 och skolcentret, vars äldsta byggnader är från 1920-talet. Strömfors är en del av ett nationellt värdefullt landskapsområde i Kymmeneälvsdalen.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska