Finlandiahuset är ett konsert- och kongresshus vid Tölöviken i Helsingfors på Mannerheimvägen 13.
Om platsen
Finlandia-huset, Stadsteatern och Kulturhuset är samlings- och kulturbyggnader med sina salar, scener och värmebyggnader, vilka hör till det märkessortiment för finländsk modern arkitektur som godkänts av den internationella organisationen DOCOMOMMOMO. Finlandia-huset som färdigställts i centrum av huvudstaden på 1970-talet är ett nationellt festhus och en nationell symbolbyggnad i likhet med andra motsvarande byggnader i omgivningen såsom Riksdagshuset, Nationalmuseet och Helsingfors järnvägsstation. Finlandia-huset är också en etablerad plats för internationella kongresser. Arkitekten Alvar Aalto har ursprungligen planerat Finlandiahuset som en del av raden av kulturbyggnader i Tölöviken, men av Aalton Helsingfors centrumplan har endast Finlandiahuset förverkligats. Byggnaden är täckt med Carraras vita marmor och delvis svart granit och ligger fristående från stadsstrukturen i en park där en byggnad som består av ett konserthus och en kongressflygel närmar sig festligt. Konsertsalen skiljer sig högre än andra utrymmen. Huvudrumsutrymmena, konsertsalen med 1750 sittplatser och kammarmusiksalen med 350 sittplatser, ligger på salongsvåningen och administrationsutrymmena på balkongvåningen. De vita marmorytorna festar, lobbyutrymmena i Tölöviken kan omvandlas till olika rumskombinationer beroende på tillställningar och kongressflygelns två salar kan förenas till en enda lokal. I Hakasalmi villa, byggd 1843, har Helsingfors stadsmuseum funnits sedan 1911. Helsingfors stadsteater är ett representativt exempel på modern teaterplanering. Teaterns offentliga offentliga lokaler öppnas i den omgivande parken och Djurgårdsvikens vattenlandskap genom stora glasväggar. Av fasaderna som är klädd med ljusa formklinkrar utmärker sig scenen tornliknande från den annars horisontella, landskapsanpassade byggnadsmassan. Kulturhuset är Finlands första byggnad för kongress- och konsertändamål i stadsdelen Alpås. Byggnaden hör till arkitekten Alvar Aaltos slutarbete under röd tegelsäsongen. Den böjda fasadmuren i den fritt formade solfjäderformade salongen i ett stålbetonghus med betongstomme från 1950-talet är klädd med en röd tegelsten som Alvar Aalto har format för ändamålet. Den rektangulära femvånings kontorsflygeln mittemot salen för 1500 personer är glas- och kopparfasader. Sal- och kontorsflygeln förenar entréhalls- och mötes- och föreläsningssalsdel. Byggnadens delar inramar en förstenad innergård, fontänen på gården har Wäinö Aaltonens kopparskulptur "Den finländske arbetarens hand".
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska