Gamla tidens medeltida stenkyrka med kyrkogårdar och begravningsberättelse utgör en ö i en industri, järnväg och riksvägar som visar det historiska förflutna i Tavastehusområdet. Stora kyrkan, som består av släta stenar, består av hörnstenar som är typiska för de suddiga kyrkorna. I änden finns en ovanligt välbevarad yttre predikstol, murad av tegel. I östra änden finns två kalkstensvapen, av vilka den ena konstaterats tillhöra Tott-släktet. Enskeppiga tretraviga kyrkosaler med ringdekoration. Det medeltida altarskåpet, som beskriver Korsvägen, går åt till de högsta nivåerna i Finland. Dörrplattan till södra portalen mellan vapenrummet och kyrkosalen är medeltida. Det nyklassiska gravkapellet av Bruss-släktet, som ägde Harviala herrgård i kyrkogården, byggdes 1817. En nygotisk klockstapel öster om kyrkan byggdes 1895 enligt ritning av arkitekt Josef Stenbäck. Kyrkogården begränsades med stenstängsel 1799-1801 och har senare vid flera tillfällen utvidgats. Hirsine portbyggnad blev färdig 1839 och spannmålsmakasin 1858. Kyrkogården avgränsas av granstaket. Vid kyrkokoraiten bildar församlingshemmet, prästgården och villabyggnaden en egen grupp i kyrkans sydöstra hörn.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
Vånå kyrka är en medeltida kyrka i Vånå i landskapet Tavastland i Finland. Den är en gråstenskyrka och uppfördes i sekelskiftet mellan 1400- och 1500-talen. Vånå ingår numera i Tavastehus stad. Vånå är en av de äldsta socknarna i Tavastland. Den nuvarande stenkyrkan föregicks därför troligen av en eller flera träkyrkor. Den första uppgifterna om en kyrka i Vånå är från 1329, men socken antas gå tillbaka till 1200-talet.